Inte som planerat...

Av någon anledning så har min blogg-app till min iPhone lyckats bli föråldrad och min iPhone behöver tydligen en uppdatering.. Jag är visst lite föråldrad på den fronten och har dålig koll på hur jag gör så därför har det helt enkelt inte blivit någon uppdatering än, vilket har lett till att det inte blivit några blogginlägg skrivna heller... Det är mycket enklare att skriva och uppdatera bloggen via telefonen istället för att behöva starta datorn och skriva.
 
Men som sagt så är jag lite seg på den fronten när det gäller att uppdatera, jag lovar att försöka göra det så snabbt som möjligt så jag kan fortsätta blogga lite oftare men tills dess får ni hålla er till tåls. Jag bloggar via datorn så ofta jag har tid helt enkelt fram tills dess. Det fina vädret ute inbjuder ju inte direkt till att sitta vid datorn och blogga inomhus...

1 juni

En dag som det hände mycket var i fredags, den 1 juni. Inte nog med att jag fyllde 25+ (26 för att vara exakt) så var det dags att skriva sista tentan för den här terminen. Om jag klarade den så är jag nu inte bara ett år närmare min examen utan även hela 75hp rikare!

Tentan var svår men jag håller tummar och tår för att jag klarade den. Orkar inte med en omtenta i höst.. Inte nån annan gång heller för den delen. Men han skulle rätta snabbt så redan i slutet på veckan får jag svar på hur det gick.

Och inte nog med det så var det dag nr 100! Alltså 100 dagar sedan jag nådde mitt viktmål och Rickard har alltså inte gått ner sina kilo och jag har inte gått upp några utan till och med gått ner några extra hekto! Jag vann alltså tävlingen och maxpotten! Så snart ska det in till stan och shoppas! Har redan hittat en rosa kavaj och några fina toppar som ligger risigt till! :)

Så sommarlov, födelsedag och vinst i tävlingen! En bra dag med andra ord! :)


Dagen då jag träffade Ozzy

Lördagen den 2 juni 2012. Detta var dagen då jag fick uppleva något som jag aldrig trodde att jag skulle få vara med om! Jag fick träffa Ozzy Osbourne, i egen hög person! Men låt mej börja från början...

För lite drygt en vecka sedan ringde min pappa till mej och frågade vad jag skulle göra nästa lördag. Utan att tänka bläddrade jag fram ett blad i almanackan och sa till honom att det är ju då vi ska titta på "Ozzy & friends" i Malmö och tänkte att det kan han väl inte glömt.. "jaha..." svarar pappa lite finurligt.. "har du tid att komma dit lite tidigare?" Jag svarar honom med att det har jag väl eftersom vi ändå är i Malmötrakten hela dagen.. "Vad bra! För då ska du få träffa Ozzy!" Jag trodde ju såklart att han skojade med mej men förstod efter en liten stund att han inte gjorde det. Han hade vunnit en tävling där han och en till (alltså jag) skulle få träffa Ozzy innan konserten och även få två biljetter (fast biljetter hade vi redan men vi tackade ju inte direkt nej till dessa). Jag och pappa skulle alltså få träffa Ozzy! Och för er som känner oss väl så vet ni att han är vår största idol!

Nervösa och taggade åkte vi till stadion där vi skulle få träffa honom, det var vi och fyra till som skulle få träffa honom. Men reglerna var tydliga! Endast ett föremål per person som han kunde signera och inga kameror fick vi ha med. De hade anordnat med en fotograf så bilder skulle vi få, det behövde vi inte oroa oss för. Och snacka om att vara nervösa! Både pappa och jag var så nervösa så vi visste inte vad vi skulle ta oss till! Vi skulle få träffa Ozzy!

Efter ett tags väntan så var det äntligen dags! Och ytterligare några regler gjordes klart för oss, vi skulle stå på led och gå fram en och en med vår sak som han skulle signera och sedan vända oss mot kameran och få vårt kort taget och sedan gå ut från rummet. Lite löpandebandet.. Och så mycket vakter det var! Här var det säkerhet på hög nivå! När vi stod i korridoren och väntade på Ozzy så gick en kille förbi sim vi tyckte vi kände igen.. Det var trummisen! Coolt!
Och så kom han! Ozzy! Osminkad, glad och trevlig. Jag stod i kön som nummer tre och gick fram och tog han i handen och sa artigt att "it's an honor to meet you!" varpå han svarade "it's a plesure to meet you, m'am" (tror det var m'am han sa, artig var han i alla fall). Han signerade i mitt exemplar av hans bok han gett ut med titeln "Jag är Ozzy", han skrev "ENJOY Ozzy osbourne". Sedan vände vi oss mot kameran, tog en bild och jag tackade honom så hemskt mycket.
Pappa stod efter mej och fick sin fina bild-LP med Ozzy signerad och var även fräck/modig nog att även be om en autograf på underarmen. Han ska tatuera in den nu i veckan! (tilläggas kan ju göra att han inte har någon tatuering sedan tidigare så detta blir i så fall hans första! Men han har tjatat om att han ska göra en så länge jag kan minnas..)

Ute igen kunde vi knappt fatta att det var sant! Även fotografen som var med oss var extas! Vi hade träffat Ozzy! (bildbevis kommer så fort som jag får tag på det)

Vi åt sedan en pizza i bilen som Rickard och de andra fixat medan vi hade haft viktigare saker för oss.

Sen började konserten med Black Label Society som förband. Sedan kom Ozzy in på scenen och hann under konserten köra både Ozzy och Black Sabbath låtar med inte mindre än totalt två basister (varav en var Black Sabbath medlemmen Geezer Buttler) och tre gitarrister (varav en var Slash från Guns n roses! Jag hade hört rykte om att han övergett sin hatt och sina solbrillor, så gissa om jag blev glad när han klev in på scenen MED hatt och solbrillor!). En grym konsert med bra låtar och gott ös!

Undrar ni om jag är nöjd med kvällen? Behöver ni ens fråga? Jag svävade på moln! Tack pappa för att du valde att ta med mej för att träffa vår idol! Jag är evigt tacksam och allmänt överlycklig!


Namnsdag

Idag så har min mormor, min mamma (dubbel), jag, mina tre systrar och min dotter namnsdag. Vi heter alla Yvonne eller Jeanette på något vis. Min mormor heter Yvonne i förnamn, min mamma heter Jeanette i förnamn och Yvonne i tredjenamn, jag och mina systrar heter alla Jeanette i andra- eller tredjenamn och Moa heter Yvonne i tredjenamn. Så i princip alla tjejer i min släkt på mammas sida har namnsdag idag!

Insåg även att jag och Moa delar två namnsdagar i och med detta trotts att vi bara har ett namn gemensamt (Moa heter Emma i andranamn). Och att Rickard och Max även dom delar två namnsdagar eftersom båda heter Rickard och Ivan! Så de enda namnsdagarna våra barn får ha för sej själva är deras tilltalsnamn! Det är inte så att vi firar alla namnsdagar man har direkt (de enda som firas är när barnens tilltalsnamn är, då fikar vi på något gott och barnen får en liten present) utan vi brukar bara uppmärksamma det genom att säga grattis. Men lite komiskt att vi har så många gemensamma är det ju trots allt!


Vilken helg!

Härliga helg! Måste den vara slut?

I lördags förmiddag hade jag tenta. Måste trots allt erkänna att det kändes okej så nu är det bara att vänta på rättningen och hoppas på det bästa.

Resten av lördagen (vilket inte var allt för mycket kvar efter tentan) gick åt till att titta på fotboll och sedan åkte jag och Rickard in till stan för att fira att han fått nytt jobb (som han jobbat på i en månad men vi har inte hunnit fira än) genom att äta gott och sedan gå på bio.

Idag började dagen med sovmorgon eftersom barnen sov hos deras farmor och farfar, det var guld värt att få sova ut lite!

Sedan åkte vi och hämtade barnen och jag sprang vägen hem (cirka en mil) i det härliga vädret! Skönt att komma ut och röra på sej lite! (35 km totalt denna veckan)

Väl hemma var det dags att duscha och sedan ut och greja lite i trädgården. Flytta en ros och klippa lite buskar.

Hela helgen har varit mysig och lugn, inget plugg att tänka på (efter att tentan var skriven) och inget speciellt att passa som det alltid bruka vara utan vi bara gjorde det som vi ville. Trevligt! =)

Imorgon börjar en ny vecka, en ny kurs och allt med nya möjligheter! =)

En fullspäckad påskhelg

Helgen som varit har inte varit vilken helg som helst utan påskhelgen. Antar att det inte direkt har undgått några! Härligt med lite extra dagars ledigt så där.

Vår helg har varit fullspäckad med aktiviteter. Inte en enda lugn stund. Men det har varit kul och tiden har gått snabbt. Allt från 65-års kalas, 15-års kalas och 18-års kalas till härlig tjejfrukost med massa skitsnack och kroppkakor hos mamma. Springa lite drygt en mil med syrran och träffa i princip hela tjocka släkten på både min och rickards sida och så klart... massa Påskägg till barnen! Så mycket godis så de har till nästa påsk. Jag äter inte godis i år vilket känns skönt för då behöver jag inte börja fundera på om jag ska ta en bit eller inte och då blir jag inte heller sugen.

Rickard har istället fått ta rollen att äta det godis som barnen inte vill ha av någon anledning och han har inte direkt varit ledsen över det.. Att Moa dessutom hat börjat med att hon bara ska öppna chokladen och ta ett bett för att sedan be pappa äta upp det bara för att hon ska få öppna en ny hela tiden är han också okej med. :)

det är Moas nya grej nu, att öppna "saker". Till exempel skala ägg är mycket roligare än att äta ägget sedan. Samma sak gäller då både godis och banan med mera... "Kan själv" är verkligen ett stadie som den tjejen är inne i nu. Allt som Max är stor nog och kan ska även hon göra själv. Till viss del skönt och roligt och hon lär sej många saker tidigt på grund av att titta och lära av honom och på ett sätt jobbigt då hon ibland trots allt fortfarande är för liten för vissa saker..

Nu är det tisdag och helgen är över. Dags att ta tag i plugget igen.. Dags att återgå till vardagen...


Allt är kanon bra!

Jag höll min viktnedgång i cirka en vecka efter att jag vunnit tävlingen mellan mej och Rickard med sedan började jag gå upp igen. Inte mycket utan bara några hekto men jag tyckte ändå att det var konstigt eftersom jag fortfarande tänkte på vad jag åt och tränade mer. Detta gör dock inget för tävlingens skull så länge jag är under min målvikt när Rickard når sin. Men idag till min stora glädje så visade vågen under 58kg (min målvikt) igen! Skönt!

Jag försöker hålla igång med löpningen vilket känns mycket lättare nu när det är ljust längre ute om dagarna. Och så har jag ju mina obligatoriska 5 km på löpbandet varje torsdagkväll framför Biggest loser Sverige på Tvn. De senaste rundorna jag har varit ute har känts otroligt sköna och jag har varit full av energi! Jag har fortfarande inte kommit upp i den kapacitet jag vet att jag har och kan nå när det gäller löpningen men jag är på väg dit nu i alla fall och det känns bra !

Jag jobbar även med att bli stark i magen. Jag var för svag i den innan och det var enligt min sjukgymnast därför som mitt bäcken var förskjutet och jag har lidit av ont i ryggen. Nu har jag varit hos sjukgymnasten tre gånger och ständigt jobbat med magen sedan dess (en liten övning varje dag) och tycker att jag märker en förbättring av mina magmuskler men framför allt så har jag inte ont i ryggen längre! Så skönt för det känns som det var en evighet sedan sist!

Så nu är allt på topp med mej! Kan ju även tillägga att jag fick vg på statistiktentan (så spänd på att få se poängen sen med eftersom jag fick ett A som borde vara att jag hade minst 90% rätt) och så är jag just nu på väg för att träffa Johanna i Kalmar! Ha en underbar dag alla nu och låt inte det grisats vädret dra ner er! Det är ju trots det dåliga vädret vår ute!


Lära mej sitta

I förgår så var jag hos sjukgymnasten som konstaterade att det är en förskjutning av mitt högra bäcken som är orsaken till min ryggvärk, precis som doktorn sa för över ett år sedan. Hon försökte trycka det rätt vilket jag tyckte kändes som massage, jätte skönt! Tror hon lyckades rätt ok och jag fick en övning som jag ska göra varje dag för att stärka bukmuskulaturen.
Och så måste jag lära mej sitta ordentligt.. Det blir den jobbiga biten.. Jag sitter alltid på ett eller båda mina ben (även när jag sitter på stolar) och gör jag inte det så hänger jag snett på något vis. Självklart åt det "dåliga" hållet som gör min förskjutning värre.. Så nu sitter jag på bussen till Kalmar på andra sidan och försöker istället luta åt det andra hållet. Får se om sjukgymnasten tycker jag har blivit bättre när jag kommer dit igen om två veckor. Måste lära mej sitta helt ordentligt men jag väljer att ta det ett litet steg i taget. Tror det är så man får göra när man ska lära gamla hundar sitta...


Lördag

Idag är det lördag. Fast i den här familjen så följer vi inte riktigt de vanliga veckodagarna.. En lördag kan vara som en onsdag och en måndag kan vara som en lördag.. Typ. Detta beror på att Rickard (och jag när jag inte pluggar) jobbar 5-skift. Detta medför även att det är svårt att få in några riktiga vardagsrutiner... Vi försöker dock så gott det går för att barnens skull.

Så idag är det lördag. Lördag innebär lördagsgodis. Vi försöker hålla oss till att lördagar är den enda gången man äter godis eller annat gott (barnen då för jag försöker undvika det även lördagar) och jag tycker det funkar fint. Max förstår med en gång om han frågar efter godis och vi förklarar att det inte är lördag, han lägger då undan godiset och väntar snällt på lördagen. Moa förstår väl inte riktigt men eftersom godiset är undangömt så kommer hon inte och frågar heller. Nu försöker vi att man inte ska äta godis hela lördagen direkt heller utan godis är efter maten och helst bara på kvällen. Lite synd är det om barnen ibland eftersom vi föräldrar "glömmer bort" att det är lördag. Vilken tur för oss att de fortfarande är så små att de inte blir arga på oss för att de missat en godisdag.. men det kommer väl snart det med! =)

I övrigt märks det inte att det är lördag här hemma. Det enda som skulle kunna ge en hint är att vi ska äta fläskfilé till middag. Dagen började med att jag tog mej en joggingrunda, sedan åkte Rickard och tränade fotboll, när Rickard kommer hem så ska jag sätta mej med lite skolarbete. Någon gång under dagen är det dock tänkt att vi ska bara browniemuffins. Max fick syn på min bok om muffins och cupcakes som jag fick av Rickard i julklapp och tyckte att dom såg goda ut. Och jag kunde inte annat göra än att hålla med. Så för att få detta till att kännas lite mer som en lördag så tyckte jag det passade bra att baka dom just idag.

Så ha en riktigt trevlig lördag alla därute så ska jag försöka göra detsamma! =)

Nytt utseende

Ändrade bilden på bloggen som ni säkert har märkt.. Har länge känt att jag måste byta eftersom jag nu har två små underbara barn som jag skulle vilja ha med på bilden men hittar tyvärr ingen "klockren" på mej och Moa att lägga till bredvid den med mej och Max som jag hade innan så jag tog en på bara mej.. som dock är tagen -05.. gammal bild.. visste inte om jag hade någon ny bra men får väl helt enkelt fixa till mej någon dag och ta lite foto så jag har nåt fint och nytt att lägga upp här! Men tills dess får ni vänja er vid detta utseendet!

Att bli av med ett sockerberoende

Det här var inte så enkelt som jag minns att det var. Jag har flera gånger haft godisuppehåll under ett helt år och jag minns att de två första veckorna och de sista fyra alltid var värst! De två första för att lära kroppen och knoppen att inte vilja ha godis och de sista för att man visste att snart, SNART så skulle jag få äta godis igen! Man började fantisera om vad man skulle äta först och man riktigt längtade!

Men att det var så här jobbigt minns jag inte.. Jag fick för mej att det jobbigaste var psyket, att inte "glömma bort sig" och ta en bit godis ändå! Nu är det det där suget... Måste ha nåt! Vet att när jag inte är hemma så är det inte så illa men när man går hemma en hel dag.. då är det illa! måste bli av med sockerberoendet! Vad brukar ni andra göra när ni blir sötsugna? Finns det nåt annat, nyttigare och kanske godare som man kan knapra lite på? Som avvänjning i början i alla fall..

Emmas klagan..

Idag känner jag att jag har rätt till att klaga lite...

Jag har så ont i ryggen! Ni vet av att jag är sne som jag berättade om HÄR.. Innan har jag inte haft några problem eller haft ont av det men de senaste dagarna har jag haft riktigt ont! Inte så ont så jag inte tar mej upp ur sängen men så ont att alla vardagsbestyr blir jättejobbiga och det påverkar mitt humör något otroligt! Det gör ont att sätta sej på toaletten på morgonen, det gör ont att böja mej ner och krama mina barn, det gör ont att hjälpa mina barn och det gör ont inom mej när det är så här! Vill vara den pigga och glada mamman jag brukar vara!
Och alla ni som säger att jag ska gå till en sjukgymnast så är det så att jag har ringt dom för över en månad sedan men dom hade som sagt 2-3 månaders väntetid, så jag väntar just nu! Och det gör ont!
Tur jag har Rickard som har smörjt in mej med Voltaren-gel innan han åkt till jobbet så det har varit lite bättre i alla fall men jag funderar på om jag kanske måste ta mej en tablett eller nåt för gelen hjälper bara hjälpligt, inte tillräckligt.. I förgår och idag har jag varit ute och gått en runda men kan väl tyvärr varken säga att det blivit bättre eller sämre av det.. Håller detta i sej så ringer jag snart till sjukgymnasten och klagar, nån form av akuttid måste dom väl ha, eller någon kanske lämnar återbud så dom kan ringa in mej lite snabbt eller nåt för det här är inte roligt..

Så, det var min klagan! Skönt att få klaga av sej lite!

Aj aj min rygg!

För nästan exakt ett år sedan så satt jag och svepte in julklappar långt in på natten, gick sedan och la mej och sov och när jag vaknade på morgonen så kunde jag inte röra mej! Så otroligt ont i ryggen så jag grät! Åkte till doktorn som sa att det var mitt bäcken som var snett typ eftersom jag nyligen varit gravid och eftersom jag är överrörlig (något som han kollade när jag var där) och sa åt mej att röra på mej så mycket som möjligt trots att det gjorde ont så det blev rörelse i bäckenet så skulle det bli bättre. Fick några tabletter att äta så att det inte skulle göra så ont och om jag inte blev bättre inom två veckor skulle jag ringa till sjukgymnasten. När jag kommer hem tittar jag mej i spegeln och ser att jag är sne. Min midja är helt rak på ena sidan och jag har en jättekurva på den andra sidan. Inte konstigt att jag hade ont. Jag kan ju även tillägga att min ryggrad är sne sedan innan. Har "svängar" på två ställen på ryggraden och har haft det så länge jag kan minnas. Har gått hos ortoped och röntgat med jämna mellanrum men det har aldrig blivit värre eller förändrats sedan jag slutade växa. Ortopeden har sagt till mej att risken att jag ska få ont eller problem på grund av min svängda ryggrad är väldigt små så jag tror inte att det har något med denna smärtan att göra.
Jul och nyår kom och jag blev lite bättre men inte helt bra. Bestämde mej för att ringa sjukgymnasten efter nyår och gjorde så. Fick inte tag på någon just då och några dagar senare så blev det så klart bättre så jag struntade i att ringa igen.

Sedan dess har jag varit bra tills för några veckor sedan...

Kände då att jag hade ont i ryggen och såg mej i spegeln och såg att jag åter igen var sne! Suck.. Men denna gången är det inte en sådan grym extrem smärta utan mer en molande värk hela tiden. Inte roligt alls. Ringde till sjukgymnasten och dom hade cirka två till tre månaders väntetid, men denna gången ska jag verkligen gå dit vare sej det har blivit bättre eller inte! Kan ju behöva övningar som hjälper mej om det skulle hända igen.

Nu har jag alltså fortfarande ont. Drygt. Jag tror personligen att det beror på mitt plugg.. Är inte i rörelse lika mycket som jag var förr, jag åker buss till och från skolan och sitter i skolbänken hela dagarna och pluggar även en hel del hemma. Det tror jag är anledningen och att botemedlet helt enkelt är att jag måste ut och gå mer. När jag suttit stilla en längre tid så syns det verkligen på mej med att jag är mer sne än innan. Och att jag sitter som en hösäck (en sne hösäck dessutom) när jag åker buss och sitter allmänt gör ju inte saken särskillt bättre... och att jag bär Moa på den höften som redan står snett ut tror jag inte heller hjälper direkt...
Men vi får väl se vad sjukgymnasten säger när de väl har tid att träffa mej. Ska försöka skärpa mej och vara mer i rörelse och tänka på hur jag sitter tills dess.

Snälla tomten jag önskar mej...

...fler timmar på dygnet så jag hinner med allt jag vill hinna! Vet att jag har bett om det förr men denna gången så tänkte jag be någon specifik, nämligen tomten! Jag tycker själv att jag har varit snäll och eftersom det snart är jul så är det ju alltid värt ett försök... eller?

Jag har tenta på måndag och måste verkligen sitta mycket med det då jag har pluggat alldeles för lite på det innan, det är snart jul och jag skulle gärna vilja hinna med att pynta, hugga julgran och baka i lugn och ro utan stress! Och framför allt så skulle jag vilja ha tid då jag inte har något att göra så jag kan hitta på saker med barnen bara för att! Typ som att pyssla eller rita eller gå ut och gå eller liknande.. och träna! Har inte tränat på hur länge som helst och min kropp börjar säga emot nu! Det funkar inte längre! Så här får det inte hålla på! Vet att jag mår bättre i både kropp och själ om jag tränar så nu är det skärpning!

Men kan ni fatta att det snart är jul! Jag älskar julen och ännu mer nu sedan vi fick barn! Julen får en helt annan mening och allt är bara så mysigt!



Kan man annat än ÄLSKA dessa små söta tomtar?!

Dessa små busar leker och stojar ihop som aldrig förr! Bråkar självklart mer än förr också men det är väl sånt man har syskon till, syskonkärlek helt enkelt! Så roligt att se när Moa följer efter Max och vill leka och även när Max tar Moa i handen och vill att hon ska följa med honom och leka. Underbart att se! Mammahjärtat smälter!
Bus gör de också tillsammans! Gömmer sej och sedan när vi ropar på dom så svarar dom inte! När vi sedan hittar dom så gapskrattar dom både för de vet att de busar med oss! Underbart!


Envishet

Rickards och min tävling om vem som går ner först i vikt går så där.. Ingen går ner någonting.. Men nu har jag äntligen tagit fram den där envisheten som är så typiskt mej! Har skärpt mej med kosten i några dagar nu (utom igår :/ men då var det "lördag" hos oss om man ser till rickards jobb). Jag har insett att jag tyvärr inte hinner träna i den utsträckning jag vill men försöker smått slänga in lite enkel träning istället! Löpbandet hemma har äntligen åkt fram ur garderoben (trots att vi egentligen inte har plats för det någonstans). Fast det löps inte så mycket på det, utan jag går hellre. Varför? Jo för att vi har det väldigt varmt hemma så det blir olidligt kvavt och otäckt att springa inne! Tänkte testa nån dag med en dörr öppen men det känns ju lite smålustigt.. Någon som har något annat tips? Självklart önska jag att jag hann ut och springa men jag är borta hela dagarna och löpbandet är smidigt att ha när barnen somnat och Rickard jobbar!

Mitt stora hinder är att jag är en i princip obotligt gottegris! Jag bara älskar godis och sött! Inte så lätt nu inför jul men jag ska göra mitt bästa! Och förutom maten så försöker jag få in mycket vardagsmotion. Cykla, städa, promenera och snart förhoppningsvis dra småbarn i pulkor och åka ner för backar! :)


Storrensning och tidsoptimism

I dagarna som gått har jag hunnit med att vara mycket aktiv och ordningsam på hemmaplan. Inte i köket eller tvättstugan som det brukar vara, utan i trädgården och garaget. Dock är även jag (liksom Rickard) en tidsoptimist fast på ett annat sätt. Rickard tror att saker och ting vi ska göra går snabbare än vad de gör, jag planerar in fullt i almanackan vilket leder till att minsta avvikelse (som alltid kommer på ett eller annat sätt) gör att jag inte hinner det jag vill.

I lördags räfsade jag löv. Tanken var att jag skulle hunnit med att räfsa upp allt och slänga löven. Jag hann nästan räfsa allt till högar...
På kvällen var familjen på Spökfest men det kommer med bilder i ett eget inlägg!

Söndagen var en heldag för mej och min äldsta lillasyster! Vi gjorde en rensning av våra barnkläder och gamla leksaker! Det finaste kläderna med minnen sparade vi, det trasiga och otäcka slängdes och övrigt skänktes! Totalt tror jag att vi skänkt 8 sopsäckar med kläder. Hoppas dom kommer till nytta till fattiga barn! Känns bra i hjärtat att kunna skänka kläder så!
Fanns även en del (läs MYCKET) leksaker. Det trasiga slängdes, en del sparades till våra (än så länge mina) barn, speciella saker som ska sparas lades i speciella lådor och övrigt hamnade i en loppislåda i förhoppning om att andra barn ska få uppleva samma glädje av de leksakerna som vi en gång gjorde!
Vi hann med mer än vad både jag och Rickard trodde med det är lite kvar för min och Rickards del innan vi får in bilen i garaget. Vi ska försöka planera in en dag snart då vi gör en liknande rensning. Någon som har lust att komma hem till oss och leka med barnen så länge? :)


Ny vecka - nya tag!

Då Rickard har jobbat hela helgen har det inte blivit någon skola för mej denna helgen. Jag har helt enkelt koncentrerat mej på att försöka få ordning hemma. Men med ett sådant kaos som vi har kommer det ta lååååång tid.

Men nu känner jag mej laddad! Ny vecka och imorgon ny månad! Nya tag i min viktminskning, i skolan och hemmet! Och jag känner mej grymt laddad!!


2012

År 2012...

Jag har alltid sett på det året som MITT år.. Vet inte riktigt varför men jag har alltid gillat siffran tolv (hade den på tröjan när jag spelade fotboll) och så har Rickard och jag varit tillsammans i 10 år då och förlovade i 5 år.

Vet inte säkert varför det är mitt år dock. Jag har alltid känt på mej att något speciellt ska hända då... Men vad? Länge trodde jag att det skulle bli år 2012 som jag skulle gifta mej men har insett att så blir det inte.. Finns inte likvida medel som täcker en sådan utgift (visst lät jag otroligt smart när jag skrev så? ;) ). Och några/något barn blir det inte heller det året.. Så vad är det egentligen? Något speciellt måste det vara! Kanske vinner jag på triss (en storvinst då så klart..), kanske har jag lyckats träna mej till min drömkropp, eller kanske... Möjligheterna är enorma! Ska bli så spännande! 2012 är mitt år! Frågan är bara varför?


Att aldrig känna sej färdig..

Precis så känner jag. Kommer det aldrig bara en dag då man kliver upp och tänker "vad VILL jag göra idag?" utan att följande tanke kommer "vad MÅSTE jag göra i dag?" eller "vilka måsten kan jag hoppa över idag för att göra det jag vill?"

Det är en tung kurs i skolan nu och jag känner att jag ligger lite efter där redan. Uppgifterna man ska göra tar ca 2-3 timmar att försöka lösa på egen hand men jag har inte riktigt förstått det än utan jag brukar bara avsätta en timme för att försöka lösa dom. Allting hamnar på hög och om mindre än två veckor är det tenta.. Då vill jag gärna förstå allt.. Så nu blir det till att sätta sej ner och verkligen plugga..

Träningen går sådär. Har ju avsatt tid för att jag ska träna men oftast dyker nåt annat upp. Det är riktigt tungt då jag är van vid att träna mycket och jag mår bättre u både kropp och själ när jag tränar regelbundet. Åter igen så har jag för lite tid...

Barnen är jag i från nästan hela dagarna så när jag kommer hem vill jag gärna umgås med dom! Inte behöva stänga in mej och plugga eller åka iväg igen när jag precis har kommit hem!

Och hemmet.. Vi har dåliga städrutiner hemma vilket leder till att mycket samlas på hög. Att vi då inte har gått igenom allt sedan flytten gör ju inte saker och ting bättre.. Och så vill vi ju fixa lite fint i hemmet med men för att kunna görs det finns vissa andra (tråkiga) saker som måste göras först..

Att kliva upp på morgonen och känna sej stressad.. Inte roligt alls. Lite är mitt eget fel då jag alltid ligger och snoozar för många gånger men så kommer även alla dessa "just det!". Så mycket man kommer på att man måste hinna med på morgonen som man egentligen kunde ha förberett kvällen innan.

Sömn är en sak som jag har blivit ganska känslig med. Rickard kunde sitta uppe och plugga om nätterna tills klockan blev tre, fyra, ja till och med fem ibland! Jag klarar inte det. Jag måste gå och lägga mej innan 12, helst innan 11, annars blir jag inte rolig att ha och göra med. Väldigt tråkig, jag vet, men så är det..

Oj vad mycket klagan det blev. Ville egentligen bara säga att jag önskar några extra timmar per dygn eller kanske en extra dag per vecka.. Bara tills jag hinner i kapp, sedan kan vi återgå till det normala igen.


Sista natten med gänget...

Japp då var den över! Sista natten är jobbad... Inget mer jobb förrän nästa sommar.. Skönt, samtidigt lite vemodigt.. Kommer inte sakna själva jobbet men arbetskamraterna. Dom är det nåt visst med! Alla lika galna och sjuka i huvudet som en annan! Så vi kommer bra överens.. ;) hoppas dom kommer sakna mej med! Får väl bjuda hem alla på en fest eller fika mön dag helt enkelt! Men ett år går fort, snart är man här igen... ;)

Tidigare inlägg
RSS 2.0