The Rock 'n' Roll Angel

Tänkte berätta lite om gårdagen! Max 2årsdag! Kan ju börja med att berätta lite om de "överraskningarna" som vi hade! Det första var att vi hade bakat eget godis! Skumgodis! Vi hade gjort "M" som var gröna o smakade päron med surt socker på, "A" som var blå o smakade blåbär/viol och "X" som var gula o smakade banan! Tror att alla tyckte M:en var godast... Tyckte jag med! Max med älskade sitt "MAX"godis! Fast för honom var nog läsken en favorit! Han brukar inte dricka läsk, men när man fyller år så får man dricka läsk o äta godis o massa kakor! Så när kalaset var över så var han i sockerchock!
Den andra överraskningen var tårtan! Rickard o jag hade gjort den o den såg ut som Bamse! (se bild nedan) Tog sin lilla tid att göra, så det är tur att man har fått mer tålamod som småbarnsförälder! ;) Gjorde även en lite mindre tårta som såg ut som Skalman (se även bild på den nedan) ifall inte Bamse skulle räcka, vilken den dock gjorde!

Nu till själva födelsedagen! Den började med att jag och Rickard steg upp o granerade färdigt tårtorna o klippte ut bilderna på Max i tidningen. När vi var i full gång så hördes ett litet trippande o en jätteglad Max kom in till oss i köket och storlog mot oss! Han fick sina presenter o blev jätteglad för båda två! Duplo-zoo med massa vilda djur som han bara älskar o ett garage med en polisbil (garaget är mer intressant än bilen för det använder han som hus till djuren. Kan tillägga att vi visste detta när vi köpte det!)
När vi var färdiga med tårtan så var Rickard tvungen att åka till skolan så Max, jag o Moa följde med min morfar in till Lyckans där vi åt lunch. Innan vi körde hem så gick vi inom ÖB för att köpa en flagga som vi sedan satte upp på baksidan! Måste ju flagga när lillkillen fyller år!
På vägen hem så somnade båda barnen. Och dom var tydligen väldigt trötta för dom sov hemma i ca två timmar, så jag hann duscha o fixa iordning nästan allt inför kalaset! Sedan kom svärföräldrarna o hjälpte med med det sista! Jättesnällt av dom!
Många kom på kalaset o ville fira Max! Det blir vi väldigt glada för! Roligt att många vill fira honom! Han fick många fina presenter! Pengar, lite nyttoprylar i form av delar i servisen han samlar på, en cd-spelar o skivor, några Disney klassiker (filmer), Duplo-klossar, böcker (bla. "Max"böckerna, så nu har han alla), pussel m.m. Max o vi tackar alla så mycket!
Kalaset gick bra! Alla åt kakor och tårta och Max o Moa blev kungligt uppassade o lekta med av alla! Knappt så man fick leka eller ha hand om sina egna barn nån gång.. =)
Efter kalaset hjälpte svärmor o min farmor till med att plocka undan o diska allt så vi slapp det! Underbart! Tur vi har dom! Så istället kunde vi njuta av våra barn o sitta o mysa framför tv:n till en av Max nya filmer när alla hade gått. Natten slutade med att hela familjen somnade framför soffan (alla fyra!)! Underbar födelsedag fick han o han var väldigt nöjd när han somnade! Sov till o med ända till lite i 11 dagen efter! Trött efter en dag med fullt ös! Jobbigt att fylla år! ;)
(ps. vill ni se fler bilder från födelsedagen så ligger det ett gäng ute på min facebook)

Bamsetårtan!


                                 


Skalmantårtan              Leker med födelsedagspresenterna          Glad lillasyster

Så är det! Kom på idag att om ca 9 månader så ska jag springa 21km... HJÄLP! Hur ska jag lyckas med detta? Har aldrig sprungit så långt förut! För er som inte vet så är det så att för ett år sedan så bestämde jag mej för att jag och Rickard skulle springa Göteborgsvarvet i år! Sagt och gjort och jag anmälde oss. Sedan så bestämde vi oss för att skaffa ett barn till och jag blev gravid och glömde helt bort Göteborgsvarvet.. Sedan när våren kom så kom jag på att det kanske inte är jättebra att springa 21km när man är höggravid.. så jag hörde av mej till dom och skickade in mitt moderskapsintyg och fick då skjuta upp anmälan till nästa år om jag ville! "Ja!" tänkte jag! "Det blir ju kanon!" Tänkte då inte riktigt på att man helst inte ska springa förrän ca tre månader efter förlossningen, vilket innebär i slutet av oktober, vilket då innebär att jag har sju månader på mej att träna upp mej igen. Att det även är mestadels vintertid då gör ju inte saken enklare men men...
För er som undrar så sprang inte Rickard i år heller.. Han skulle gjort det och vi hade tåg och allt bokat och det skulle bli en liten myshelg för mej och Rickard för Max skulle sova hos sin morfar. Men på natten så ringde min pappa till mej och berättade att Max hade falsk krupp! Stackarn! (Han har bara haft det en gång innan och då var han inte ens tre månader..) Så vi fick åka in till sjukhuset till honom istället och få medicin så Rickard kände inte direkt för att åka iväg då så vi stannade hemma hela familjen och tog en riktig mysdag! Så jag hoppas på att få med mej Rickard nästa år med! Borde väl snart vara dags att anmäla honom i så fall va?

Inte nog med detta loppet utan i början av maj är det vårruset! Vi var ett gäng tjejer som sprang det i år och som sa att vi skulle göra det till en traditon! O klarar man av att göra det när man är gravid i sjunde månaden så klarar man det nog 10 månader efter att man har fött! Detta loppet är ju dessutom bara 5km..

Självklart så räcker ju inte detta för att kalla det ett "löpningarnas år" utan jag har även lovat svärfar att springa Kristianopelrunt på sommaren (kan välja på distanserna 5km, 10km, 21km o 42km tror jag.. inte bestämt vilken jag ska ta än) o sen är tanken en avslutning med Tjejmilen! Vilket år! Härligt med olika mål så! Kanske ska införa samma nyårslöfte nästa år, som jag även haft några år tidigare; att springa 52 gånger på ett år (alltså är målet att i alla fall vara ute en gång i veckan men av erfarenhet brukar det bli fler vissa veckor o färre vissa andra..) =)
2011 blir ett spännande år! =)

Syskonkärlek <3

Har pratat med släkten som är och semestrar i Bulgarien idag och där fanns MASSOR med Ed Hardy kläder! Till både mej, Rickard och Max! (Verkar inte finnas i så små storlekar som till Moa) Så synd att inte vi kunde följa med! Eller kanske tur ändå.. I så fall hade hela resekassan gått åt till att köpa en massa Ed Hardy prylar.. Men tur att man har snäll släkt som köper hem lite till oss ändå! Det är verkligen en bra motivation till att gå ner de sista 10-13kg jag har kvar (har inte vågat väga mej på länge..)! Bästa motivationen någonsin! Att försöka komma i Ed Hardy kläder! Är även väldigt sugen på att plocka fram lådorna med kläder som jag la undan under graviditeten för att jag inte kom i dom.. Vill komma i mina vanliga kläder och inte se så tjock ut!! Så med denna motivationen så blev det två promenader med dubbelvagnen idag! En lite kortare och en lite längre! Lite jobbigare att tajma då två barn ska vara mätta och glada under en längre period men man lär sej! Övning ger färdighet och imorgon så gör vi ett försök till! =)

När vi gick den lite längre rundan idag så gick vi så Max skulle få mata några hästar med knäckebröd (som han kallar för "kex"). Hästen vi matade var väldigt framfusig o märkte att vi kom med nåt gott o när den inte fick knäckebröden med en gång så kände den för att smaka på vagnen.. tur så såg jag det snabbt och hann köra undan vagnen! =) Max var jätteduktig och kastade in knäckebrödet (o även slutet på sin smörgås som han inte orkade) och när han inte hade mer sedan så tittade han på hästen och sträckte ut händerna åt sidorna och sa "slut". Han satte sej sedan duktigt i vagnen igen och vinkade och sa "hej hej" till hästen och så gick vi! Väldigt duktig o inget bråk alls! Detta är något som både Max och mamma kan tänka sej att göra flera gånger! Max tycker det är roligare att åka vagnen när något sådanthär händer och mamma blir glad när Max är glad! =)

En underbar sak som hände idag efter frukost var att när Max ville ta med sej sin skål med Havre Fras till vardagsrummet så hälde han ut dom på golvet (det var ju inte så underbart direkt utan det underbara kommer efteråt). Då sa jag till honom vänligt med bestämt att "Max, så gör man inte. Nu får du plocka upp dom igen" varpå han sätter sej ner, börjar plocka i Havre Frasen i skålen igen samtidigt som han räknar dom! "Ett, då, de, då, de, ett, ett, ett, då, de..." Då blev mamma stolt över sin duktige son! Både för att han gjode som jag sa och började plocka upp dom och att han är så duktig på att räkna! =)

Igår hade vi besök av några av mina gamla klasskamrater och deras barn! Det var väldigt trevligt! Fullt ös så Max var så trött när dom hade gått så han sov middag på övertid och jag fick väcka honom för att inte riskera att han inte skulle somna på natten sen. Vi var fyra mammor och en pappa (pappan var Rickard), två tjejer på 2,5år, Max på 2 år och en kille på 1 år och tre bebisar (varav Moa en av dom) på bara några veckor! Max tyckte det var så roligt att leka med barnen att han blev så uppspelt att han inte visste vart han skulle ta vägen ibland! Nån gång bara slängde han sej runt halsen på en av tjejerna och skulle krama henne så som han kramar oss! Dock så klarar ju vi vuxna av när han slänger sej runt oss på det viset, men för ett barn så blir det ganska svårt när Max kommer med sina 16kg och slänger sej och det kan lätt se ut som han försöker brottas med dom och jag är inte säker på att tjejen uppfattade det som den vänliga gest Max menade... Han ville ju bara kramas! Inte lätt att säga till honom att han inte får göra så, för kramas får man verkligen göra! Men kanske inte så våldsamt... ;)
Det var väldigt nyttigt för Max att träffa tjejerna som var bara  något äldre än honom tror jag! Båda dom hade precis slutat med blöjan och var väldigt duktiga med att gå på pottan. Jag och mammorna pratade lite om det och på något sätt så tror jag Max uppfattade detta och att dom gick på pottan för idag så säger han helt plötsligt "kissa" och går in och stänger dörren på toaletten. Jag öppnar försiktigt dörren och ser att han sitter på pottan! Dock med blöjan på sej och jag tror inte det kom något kiss men ändå! Detta är ett jättestort framsteg för någon som inte ens velat titta på pottan förut! Så söt var han där han satt och lät "kksssssss"! =) Tur att detta hände undertiden som jag filmade honom (vilket händer allt för sällan nu förtiden)!
Som sagt var detta ett mycket trevligt möte som jag verkligen hoppas kommer göras om igen!