Dagarna går..
I förgår så blev lilltjejen en månad! Tiden går som sagt alldeles för fort! Kan inte tiden stanna nu! Moa som bebis och Max i en härlig lekålder, jag mammaledig och Rickard pappaledig! Kan man inte få ha det så föralltid?! Men på måndag börjar vardagen igen för Rickard.. då börjar han skolan och jag och barnen är hemma själva! Ända tills den 4 oktober då Max ska börja dagis. Inte för att han egentligen behöver vara där, utan för att han ska få komma iväg och leka lite med andra barn om mamma är tråkig hemma som bara sitter och ammar Moa hela tiden.. hoppas det går bra och att han gillar det! Det är ju som sagt för hans skull så skulle han inte gilla det så struntar vi i det! Men jag tror verkligen han kommer tycka det är roligt!
Igår var vi på höftledsultraljud med Moa. Egentligen ska man helst göra det inom de två första levnadsveckorna men när Moa föddes så hade de tydligen fyra veckors semesterstängt! Hmmm.. ok.. så därför var vi inte där förrän igår. Men allt såg så bra ut. Moa sov ända tills de började plåga henne genom att böja och greja med hennes små ben. Hemskt att stå där vid sidan och inte kunna göra nåt för att trösta henne. Men så fort de släppte henne och jag fick ta upp henne så blev hon tyst igen och när jag klädde på henne igen på skötbordet så somnade hon igen! Härligt! Sedan var vi på Leksakshuset och tittade bland leksakerna för att se om vi hittade något som man kan köpa till Max när han fyller år! Får se vad det blir förnågot... Tänk att om två o en halv vecka så är mammas lilla kille redan två år!
Idag så var jag och barnen på fika hos en i föräldragruppen! Det var mycket trevligt och särskillt roligt att få se alla söta små underverk! Och alla stolta föräldrar! ;) Fast Moa var ganska otrevlig och sov hela tiden. Synd att hon inte ville vara vaken lite och visa alla de vackra blåa ögonen hon har! Så extremt fina! Lika fina som storebrors (fast hans är mörkbruna). På ett sätt så var det bara bra att Moa sov för det gjorde absolut inte Max! Honom var det full fart på. En massa fjant och bus så jag fick springa och jaga honom! Härlig ålder! ;) Tycker med tanke på detta att det är väääldigt konstigt att jag fortfarande har 13kg kvar att bli av med efter förlossningen.. Gick ner 10 kg redan efter att jag kom hem från BB men då sa det stopp.. Visst, jag har ätit onyttigt och så men det vet jag att jag gjorde med Max med men så gick jag ner mer och snabbare ändå.. Kan ju ha att göra med att detta är andra barnet jag får eller att jag inte är ute och går lika mycket som jag var med Max.. När han var liten så var jag ute var o varannan dag och gick.. Det är lite synd nu när man har två barn att det blir lite stökigare att komma ut och gå med dom. Men det går, det handlar ju bara om att det tar lite längre tid att ta sej ut! Och jag har inte lagt allt för mycket tid på det nu utan har passat på att umgås med min kära sambo medans han är hemma. ut och gå kan jag göra sen när han är i skolan eller på fotbollen. Så nästa vecka ska jag ta tag i att komma ut och gå mer!
Idag körde jag även in mormor o morfar och min syster med hennes sambo till tågstationen. De ska tillsammans med min mamma, bonuspappa, mina två andra systrarna, min morbror och hans familj åka till Bulgarien. De var framme för bara någon timme sedan.. Suck.. Vi skulle egentligen också följt med. Hade resan bokad och allt. Men sen insåg vi att vi inte visste när lilla Moa skulle födas och hur hon skulle hantera värmen där nere. och i så fall skulle en av jag och Rickard kanske få vara inne med henne på dagen och det hade varit alldeles för varmt, så då struntade vi i det och avbokade resan.. Fast jag erkänner att idag så var jag bra sugen på att kolla om det inte fanns nån restresa kvar så vi också kunde följa med! Är ju bara såååå roligt när vi reser iväg hela galna släkten! Har ju så otroligt kul tillsammans allihopa! Men men.. det blir väl fler resor. och då ska vi med! Får hoppas att dom andra har roligt där nere! =)
Igår var vi på höftledsultraljud med Moa. Egentligen ska man helst göra det inom de två första levnadsveckorna men när Moa föddes så hade de tydligen fyra veckors semesterstängt! Hmmm.. ok.. så därför var vi inte där förrän igår. Men allt såg så bra ut. Moa sov ända tills de började plåga henne genom att böja och greja med hennes små ben. Hemskt att stå där vid sidan och inte kunna göra nåt för att trösta henne. Men så fort de släppte henne och jag fick ta upp henne så blev hon tyst igen och när jag klädde på henne igen på skötbordet så somnade hon igen! Härligt! Sedan var vi på Leksakshuset och tittade bland leksakerna för att se om vi hittade något som man kan köpa till Max när han fyller år! Får se vad det blir förnågot... Tänk att om två o en halv vecka så är mammas lilla kille redan två år!
Idag så var jag och barnen på fika hos en i föräldragruppen! Det var mycket trevligt och särskillt roligt att få se alla söta små underverk! Och alla stolta föräldrar! ;) Fast Moa var ganska otrevlig och sov hela tiden. Synd att hon inte ville vara vaken lite och visa alla de vackra blåa ögonen hon har! Så extremt fina! Lika fina som storebrors (fast hans är mörkbruna). På ett sätt så var det bara bra att Moa sov för det gjorde absolut inte Max! Honom var det full fart på. En massa fjant och bus så jag fick springa och jaga honom! Härlig ålder! ;) Tycker med tanke på detta att det är väääldigt konstigt att jag fortfarande har 13kg kvar att bli av med efter förlossningen.. Gick ner 10 kg redan efter att jag kom hem från BB men då sa det stopp.. Visst, jag har ätit onyttigt och så men det vet jag att jag gjorde med Max med men så gick jag ner mer och snabbare ändå.. Kan ju ha att göra med att detta är andra barnet jag får eller att jag inte är ute och går lika mycket som jag var med Max.. När han var liten så var jag ute var o varannan dag och gick.. Det är lite synd nu när man har två barn att det blir lite stökigare att komma ut och gå med dom. Men det går, det handlar ju bara om att det tar lite längre tid att ta sej ut! Och jag har inte lagt allt för mycket tid på det nu utan har passat på att umgås med min kära sambo medans han är hemma. ut och gå kan jag göra sen när han är i skolan eller på fotbollen. Så nästa vecka ska jag ta tag i att komma ut och gå mer!
Idag körde jag även in mormor o morfar och min syster med hennes sambo till tågstationen. De ska tillsammans med min mamma, bonuspappa, mina två andra systrarna, min morbror och hans familj åka till Bulgarien. De var framme för bara någon timme sedan.. Suck.. Vi skulle egentligen också följt med. Hade resan bokad och allt. Men sen insåg vi att vi inte visste när lilla Moa skulle födas och hur hon skulle hantera värmen där nere. och i så fall skulle en av jag och Rickard kanske få vara inne med henne på dagen och det hade varit alldeles för varmt, så då struntade vi i det och avbokade resan.. Fast jag erkänner att idag så var jag bra sugen på att kolla om det inte fanns nån restresa kvar så vi också kunde följa med! Är ju bara såååå roligt när vi reser iväg hela galna släkten! Har ju så otroligt kul tillsammans allihopa! Men men.. det blir väl fler resor. och då ska vi med! Får hoppas att dom andra har roligt där nere! =)
Max hjälper till att bada Moa
Vägningen av Moa idag gick bra! Hon hade gått upp 320gram vilket ger en nuvarande vikt på 5240gram. Så nu är hon nästan så stor som Max var när han föddes! (Han vägde 5380gram så om 140gram så...) Tittade i Max BVCbok och ser där att Moa just nu (4veckor gammal) är nästan exakt lika stor som Max var när han var en vecka gammal (dom går ju ner i vikt i början och efter en vecka hade han inte riktigt kommit ifatt till födelsevikten). Moa 4 veckor: 5240 gram och ett huvudmått på 38.0 och Max 1 vecka: 5150 och ett huvudmått på 38.2. Moa går upp bra i vikt och följer sin kurva perfekt! Roligt att titta i Max journal och jämföra lite. Vet att det är två helt olika barn och att man inte kan jämföra så, kanske särskillt inte med Max eftersom han var extrem på alla sätt och vis, och trots att Moa inte är en liten tjej så känns det verkligen som om hon är jätteliten när man tittar på Max siffror.. När han var lika gammal som henne (4veckor) så vägde han 6730gram! Det var mer än vad min arbetskamrats dotter vägde när hon var ett halvår..
Ikväll så var det baddax för Moa! Och idag så passade vi på när Max var vaken. Han tyckte det var spännande och var jätteduktig på att hjälpa till! Han tvättade henne på magen och på benet och skrattade på ett så där fjantigt sätt för han tyckte det var så spännande! Och Moa tyckte också att det var spännande! Hon var lite ledsen innan vi skulle bada henne, men så fort hon kom i badet så blev det tyst och hon tittade på Max nästan hela tiden! Spännande att bli badad av storebror! och även när hon kom upp ur badet så var hon tyst och snäll! Även om man såg när vi torkade av henne att det verkade som att hon frös så tittade hon bara på allt spännande runtomkring! för hon har nämligen för några dagar sedan börjat fästa blicken! Tittar intresserat på när man pratar med henne och tittar gärna på mobilen med bamse som hänger över skötbordet!
Nu sover både prinsen och prinsessan! Prinsen i sin juniorsäng som står bredvik vår säng i sovrummet och prinsessan i sin babysitter (borde kanske heta babyligger istället för den är mer liggande än sittande, perfekt när dom är så här små!). Prinsessan har storebrors gamla pyjamas som är blå med massa moln på. Passar henne jättefint till hennes blå ögon! Undra om hon förbli blåögd eller om hon också blir brunögd snart? Jag är ju brunögd och Rickard har grön-bruna ögon... Fast min mamma har blå ögon och jag tror att även Rickard kan ha anlag för blå ögon.. så man vet aldrig! Min syster ändrade inte ögonfärg förrän hon var närmare ett halvår så man vet ju aldrig.. Det återstår att se! =)
Ikväll så var det baddax för Moa! Och idag så passade vi på när Max var vaken. Han tyckte det var spännande och var jätteduktig på att hjälpa till! Han tvättade henne på magen och på benet och skrattade på ett så där fjantigt sätt för han tyckte det var så spännande! Och Moa tyckte också att det var spännande! Hon var lite ledsen innan vi skulle bada henne, men så fort hon kom i badet så blev det tyst och hon tittade på Max nästan hela tiden! Spännande att bli badad av storebror! och även när hon kom upp ur badet så var hon tyst och snäll! Även om man såg när vi torkade av henne att det verkade som att hon frös så tittade hon bara på allt spännande runtomkring! för hon har nämligen för några dagar sedan börjat fästa blicken! Tittar intresserat på när man pratar med henne och tittar gärna på mobilen med bamse som hänger över skötbordet!
Nu sover både prinsen och prinsessan! Prinsen i sin juniorsäng som står bredvik vår säng i sovrummet och prinsessan i sin babysitter (borde kanske heta babyligger istället för den är mer liggande än sittande, perfekt när dom är så här små!). Prinsessan har storebrors gamla pyjamas som är blå med massa moln på. Passar henne jättefint till hennes blå ögon! Undra om hon förbli blåögd eller om hon också blir brunögd snart? Jag är ju brunögd och Rickard har grön-bruna ögon... Fast min mamma har blå ögon och jag tror att även Rickard kan ha anlag för blå ögon.. så man vet aldrig! Min syster ändrade inte ögonfärg förrän hon var närmare ett halvår så man vet ju aldrig.. Det återstår att se! =)
Moa 4 veckor
Moa 4 veckor idag (måndag) (eller igår om man ser till att klockan är över 12). Så för fyra veckor sedan så var vi på förlossningen och njöt av det lilla livet som kommit till oss! Ikväll njuter vi av båda barnen! Skönt att ha två barn nu, då har vi varsitt att gosa med på kvällen så behöver inte den som inte får söva Max bli avundsjuk så som det alltid var förr! =)
Jag inser att jag är väldigt dålig på att uppdatera bloggen. Men så är livet med två små barn! Inte mycket tid över till sånt här egentligen! Sååå härligt!
Imorgon (eller tja.. idag eller hur man nu vill se det som sagt) så ska Moa vägas igen! alltid spännande att se hur mycket hon gått upp! Undra hur nära Max födelsevikt hon är nu? För en vecka sedan så vägde hon 4920gram.
Idag fick hon sin första "dos" av D-droppar! Grinade lite illa men snart så kommer hon smacka när hon får dom! Dock så tycker jag att tiden går alldeles för snabbt! Moa 4 veckor och om lite drygt 3 veckor så är Max 2år! Mammas lilla kille! Han e inte så liten längre! Fast han är inte så stor heller.. ;)
Max är otroligt duktig! Han har börjat räkna! "Ett, då, ett, då" och ibland så kommer till och med "de, dya"! Vilken stolt mamma man blir när man har en så duktig kille!
Jag kan inte beskriva tillräckligt ofta och mycket hur stolt jag är över mina barn och min sambo, hur underbara de är och hur mycket jag älskar dom och inte skulle klara mej utan dom! Älskar er otroligt!!! <3
Jag inser att jag är väldigt dålig på att uppdatera bloggen. Men så är livet med två små barn! Inte mycket tid över till sånt här egentligen! Sååå härligt!
Imorgon (eller tja.. idag eller hur man nu vill se det som sagt) så ska Moa vägas igen! alltid spännande att se hur mycket hon gått upp! Undra hur nära Max födelsevikt hon är nu? För en vecka sedan så vägde hon 4920gram.
Idag fick hon sin första "dos" av D-droppar! Grinade lite illa men snart så kommer hon smacka när hon får dom! Dock så tycker jag att tiden går alldeles för snabbt! Moa 4 veckor och om lite drygt 3 veckor så är Max 2år! Mammas lilla kille! Han e inte så liten längre! Fast han är inte så stor heller.. ;)
Max är otroligt duktig! Han har börjat räkna! "Ett, då, ett, då" och ibland så kommer till och med "de, dya"! Vilken stolt mamma man blir när man har en så duktig kille!
Jag kan inte beskriva tillräckligt ofta och mycket hur stolt jag är över mina barn och min sambo, hur underbara de är och hur mycket jag älskar dom och inte skulle klara mej utan dom! Älskar er otroligt!!! <3
Sova...
Natten jag spenderade själv med barnen gick hyffsat.. Tyvärr så vaknade Max när jag var uppe och bytte blöja på Moa och när han märkte att han var ensam i sovrummet så blev han ledsen.. Då var klockan ca 4 och vid lite över 6 så sov vi tillslut gott alla tre.. Inte lätt att försöka söva ett barn samtidigt som man ammar och söver det andra.. Båda barnen ville ha full tid av sin mamma och jag hann inte ge nån det tillräckligt länge för att han/hon skulle somna innan den andra blev ledsen. Men tillslut så sov vi gott alla och det innebar att vi sov längre på förmiddagen! Så det slutade bra ändå!
När ska man lära sej att gå och lägga sej i tid? istället för att sitta och titta på tv tills man är så trött att man somnar framför den, för att sedan vakna tjugo minuter senare av att Moa behöver mat igen.. varför går man inte och lägger sej när hon somnar?
Idag har jag och barnen varit på kalas hos min kusin! Max och Thea är en farlig kombination! dom lyckas trigga varandra till att skrika högre och högre, till att springa och busa och jag vet inte vad men dom blir så mycket busigare när dom har varandra i närheten! Men kul har dom! =) Och vi har även roligt åt dom! Söta barn! Moa sov gott hela kalaset.. Ända tills vi skulle gå! Då var det dags för både mat och bajsblöja! Självklart! =)
Idag är Moa tre veckor! Tiden bara flyger iväg! Imorgon ska vi ner till BVC för vägning. Ska bli kul att se hur mycket tjejan har gått upp denna gången!
Imorgon beger vi oss ner till skåne för att hälsa på Rickards syster med man och Max och Moas kusin. Ska bli kul att komma iväg några dagar! Rickard e ju bara ledig denna och nästa vecka med.. sen börjar han skolan igen. Jag bävar för det.. Hur ska jag klara av att ta hand om barnen själv? Allt har ju varit så bra med honom hemma! Önskar att det alltid skulle kunna vara så! Vi har gjort det vi känner för och bara njutit av att vara med varandra hela familjen! Kan ju hoppas att det går ihop sej på något sätt så att vi kan vara långlediga tillsammans nästa sommar med! Men jag klarar det nog! Vi ska ha så rolig ihop hemma jag och barnen när Rickard är i skolan! Varje dag ska bli ett äventyr med utflykter och promenader och så! =)
När ska man lära sej att gå och lägga sej i tid? istället för att sitta och titta på tv tills man är så trött att man somnar framför den, för att sedan vakna tjugo minuter senare av att Moa behöver mat igen.. varför går man inte och lägger sej när hon somnar?
Idag har jag och barnen varit på kalas hos min kusin! Max och Thea är en farlig kombination! dom lyckas trigga varandra till att skrika högre och högre, till att springa och busa och jag vet inte vad men dom blir så mycket busigare när dom har varandra i närheten! Men kul har dom! =) Och vi har även roligt åt dom! Söta barn! Moa sov gott hela kalaset.. Ända tills vi skulle gå! Då var det dags för både mat och bajsblöja! Självklart! =)
Idag är Moa tre veckor! Tiden bara flyger iväg! Imorgon ska vi ner till BVC för vägning. Ska bli kul att se hur mycket tjejan har gått upp denna gången!
Imorgon beger vi oss ner till skåne för att hälsa på Rickards syster med man och Max och Moas kusin. Ska bli kul att komma iväg några dagar! Rickard e ju bara ledig denna och nästa vecka med.. sen börjar han skolan igen. Jag bävar för det.. Hur ska jag klara av att ta hand om barnen själv? Allt har ju varit så bra med honom hemma! Önskar att det alltid skulle kunna vara så! Vi har gjort det vi känner för och bara njutit av att vara med varandra hela familjen! Kan ju hoppas att det går ihop sej på något sätt så att vi kan vara långlediga tillsammans nästa sommar med! Men jag klarar det nog! Vi ska ha så rolig ihop hemma jag och barnen när Rickard är i skolan! Varje dag ska bli ett äventyr med utflykter och promenader och så! =)
Första natten
I natt är första natten som jag är själv med barnen! Har varit själv med dom sedan klockan ett idag. Rickard har varit och spelat fotboll och är nu på fest och på väg ut på Sailet. Än så har det gått bra! Började med att vi alla tre sov 2,5 timme! Var nog behövligt för mej iaf.. Sedan så åt vi lite och så har vi varit borta hos min mormor och morfar hela kvällen. Alltid lika trevligt. Max älskar det där borta! Han tycker det är sååå roligt att leka i lekrummet och springa omkring och fjanta! Sedan följde min snälla morfar med mej hem hit och tog hand om lilla Moa medans ja kunde söva Max. Så nu sover båda barnen gott och jag börjar uppleva den där lebbiga ensamheten.. Tycker inte om att vara hemma själv på kvällarna.. får för mej att jag hör och ser saker.. Lite mörkrädd.. väldigt löjligt för jag vet att det bara är som jag själv inbillar mej!
Igår var hela familjen inne på Sailet en runda! Så mycket Sail blev det inte utan vi var mestadels ute på Stumholmen och tittade på när min lillasyster Annie spelade innebandyturnering. Hon är målvakt och skötte sej ypperligt! Har inte sett henne spela på länge och jag blev mycket imponerad! Hon har blivit extremt duktig! Riktigt stolt över henne! =)
För övrigt så kändes det skönt att både jag och Rickard var på Sailet. Barnen skötte sej ypperligt och var väldigt snälla och tåliga för den långa tiden och det varma vädret som dom utsattes för. Men när båda barnen är hungriga samtidigt.. i det läget är det svårt att vara själv med dom i en vagn på Sailet.. Fast det är väl sånt man lär sej med tiden. Vi e ju faktist nybörjare på att vara tvåbarnsföräldrar! =)
Nu är det lika bra att jag går och lägger mej så jag får lite sömn.. Man vet ju aldrig hur den stundande natten blir! =)
ps. barnen brukar vanligtvis sova väldigt gott och länge (och Moa äter väldigt sällan på natten) men man vet ju aldrig.. hade ju varit typiskt att nåt strular inatt bara för att jag är själv.. ;) ds.
Igår var hela familjen inne på Sailet en runda! Så mycket Sail blev det inte utan vi var mestadels ute på Stumholmen och tittade på när min lillasyster Annie spelade innebandyturnering. Hon är målvakt och skötte sej ypperligt! Har inte sett henne spela på länge och jag blev mycket imponerad! Hon har blivit extremt duktig! Riktigt stolt över henne! =)
För övrigt så kändes det skönt att både jag och Rickard var på Sailet. Barnen skötte sej ypperligt och var väldigt snälla och tåliga för den långa tiden och det varma vädret som dom utsattes för. Men när båda barnen är hungriga samtidigt.. i det läget är det svårt att vara själv med dom i en vagn på Sailet.. Fast det är väl sånt man lär sej med tiden. Vi e ju faktist nybörjare på att vara tvåbarnsföräldrar! =)
Nu är det lika bra att jag går och lägger mej så jag får lite sömn.. Man vet ju aldrig hur den stundande natten blir! =)
ps. barnen brukar vanligtvis sova väldigt gott och länge (och Moa äter väldigt sällan på natten) men man vet ju aldrig.. hade ju varit typiskt att nåt strular inatt bara för att jag är själv.. ;) ds.
Moa
Nu äntligen har jag hittat tid till att uppdatera bloggen lite! Var ju ett tag sedan nu och det har hunnit hända väldigt mycket sedan jag skrev sist! Tänkte berätta om den 26 juli. Denna underbara dag då vår fina dotter Moa föddes! Och bara så att ni ska förstå lite mitt tänk och så under denna dagen så tänkte jag berätta lite snabbt om den 15 september 2008 och hur vår underbara son kom till världen...
Kl. 05.00 den 15 september 2008 gick vattnet. Inga förvärkar, inga förkänningar eller något alls. Utan vattnet gick och därefter började det komma värkar. Värkarna kom tätare och tätare och vid kl 06.30 mäter vi att det är en och en halv minut mellan värkarna. Vi åker in till förlossningen och blir inskriva kl. 07.50. Är då öppen 7cm. Får ett förlossningsrum och en kvart senare är jag öppen 9cm. Börjar andas lustgas. Tiden flyter på väldigt bra och lika så gör hela förlossningen och kl 11.26 föds den underbaraste "lilla" son ett par föräldrar kan önska sej! En Max på 54cm och 5380gram! (Svar: nej! Jag gick inte sönder så farligt mycket! 5 yttre och flertal inre stygn. Inte så farligt för att fött fram ett så stort barn. Och detta skrämde mej INTE till att inte vilja ha fler barn! Snarare tvärt om, detta verkar ju vara något som jag är ganska bra på och resultatet blev ju så underbart så det är klart vi måste ha fler barn eftersom kombinationen Emma+Rickard=underbart barn! =) )
Och så gör vi ett hopp fram till "nutid":
Vaknar upp ca 09.00 den 26 juli (en måndag, även 15 september 2008 var en måndag...) och känner att jag börjar få lite sammandragningar som gör lite mer ont än vad de gjort tidigare.. Verkar även som om dom kommer ganska "ofta" så vi anar att något kan vara på g. Men eftersom jag inte hade några förvärkar med Max så visste jag inte säkert vad detta var.. Kunde ju likagärna vara falsklarm så jag försökte att inte oroa mej för mycket utan bara genomleva dagen. Tror jag hade mellan 5-6 värkar i timmen och en av dom gjorde ont, ca 2 märktes knappt och resten var nåt mellanting.. Eftersom jag gått över tiden 3 dagar så var jag ganska trött på att vara gravid (med Max gick jag 11 dagar över tiden) så jag bestämde mej för att vila lite på förmiddagen. Vid lunchtid så bestämde jag att jag ville ha kebab! Och kebab blev det! Och eftersom jag förlorade i sten, sax, påse så blev det jag som fick sätta mej i bilen och köra till Lyckeby för att hämta den! Inga probelm.. (Rickard frågade flertalet gånger så det var ok för mej att köra och det kände jag att det var. Skulle faktist bli skönt att komma ut en runda själv en stund så jag körde gärna!)
Ett par värkar på vägen in och någon när jag stog o väntade o några i bilen hem.. som sagt, ca 5-6 i timmen.. tror jag... kollade inte så noga för jag tyckte inte att det var så jobbigt. Tänkte tanken att jag skulle klocka värkarna men var rädd för att bli besviken på resultatet och eftersom jag inte tyckte att det var så farligt så tänkte jag att det är bättre att vänta tills det känns värre, eller kanske ännu bättre, på att vattnet skulle gå! Jag var helt säker på att vattnet skulle gå hemma eftersom det gjorde det med Max, så det var väl lite det jag gick hemma och väntade på.. Tänkte även att jag skulle ta mej en dusch och kolla om det bara var förvärkar (har hört att de ska försvinna när man duschar och om de inte gör det så är det "äkta" värkar) men var även rädd där för att bli besviken om de faktist försvann.
Vid 16.00 så kom det lite blött i trosorna. Hmm.. kunde det vara början till att vattnet gick? Eller slemproppen? Slemproppen missade jag när den gick med Max så det var också något som jag inte riktigt visste hur den såg ut.. Men men.. Inget hände på nån timme så jag blev rastlös och tyckte att vi måste ut och hitta på något! Så jag tog Rickard och Max med mej ut och så cyklade vi hem till min mamma som bor några kvarter bort. Där hade vi väldigt trevligt och Max fick leka av sej lite med sin lilla moster (som är två år äldre än honom) och jag fick något annat att tänka på.
Kl 18.00 gick jag på toaletten och fick lite slem på toapappret. Inser att detta måste vara en del av slemproppen. Tyckte inte att det kunde vara hela slemmisen för jag tyckte inte att det var så farligt mycket..
När klockan börjar närma sej 19.30 känner jag att värkarna börjar bli lite jobbiga.. Gör inte farligt ont men är lite jobbigt att ha hemma hos mamma och känner att jag vill hem och ta itu med dom där istället. Så vi cyklar hem. Fick en värk på cyklen hem. Inte särskillt trevligt.
Väl hemma börjar jag klocka värkarna. Mellan de första två var det lite drygt 7 minuter, mellan nästa 5 minuter och sedan är det knappt 4 minuter mellan resterande värkar. Inser då att jag ska nog ringa till förlossningen och se vad dom tycker. Jag var ganska säker på att dom skulle säga att det inte var någon fara och att jag skulle vänta lite innan jag åkte in, så jag blev väldigt förvånad när dom svarade att eftersom jag var omföderska och födda första barnet snabbt och faktist hade mindre än 4 minuter mellan värkarna så tyckte de att jag skulle fundera på att åka in snart.. Men men.. Jag skulle ju hinna duscha med! Jaja. Berättar detta för Rickard (som jag för bara några minuter sedan bad börja laga mat). Rickard stackarn blev smått panikslagen och fick snabbt avsluta matlagningen, värma en burk mat till Max som han sedan slevade i honom på rekordtid och satte sedan honom framför tv:n och favoritfilmen Lejon Kungen medans han sprang mellan att packa färdigt väskorna och klocka mina värkar. Då dyker min morfar upp som bara ville komma inom med en yoghurt till Max. En minut senare kommer min syster som ska passa Max medans vi e på förlossning och BB. Fick senare höra att iaf morfar tyckte att jag var väldigt pigg o glad trots mina värkar. Och det kan jag erkänna att jag kände mej också!
Kl. 20.45 sätter vi oss i bilen för att åka in till förlossningen och innan vi åker så skojar jag med morfar o säger att jag har 3 timmar och 15 minuter på mej att hinna med att föda på detta dygnet (Rickard hade gissat att barnet skulle födas denna dagen). Detta var dock inget jag trodde skulle ske, men tji fick jag!
21.10 skrivs vi in på förlossningen. Tas emot av en underbar bm vid namn Linda Runesson. Är då öppen 6 cm och med buktande hinnblåsa. Hon förklarar att vattnet kan gå när som helst och att då kommer det gå väldigt snabbt. Vi bestämmer att vi går in till en förlossningssal och sätter CTG-kurvan där istället för värkarna är så starka. Kl. 21.28 får jag lustgas. På nästa värk, kl 21.30, går vattnet. Jag får hoppa upp på sängen och då lossnar en av slangarna till lustgasen. "Oj" säger jag och får då reda på att det är ingen fara för det är bara utluften så jag kan andas på som vanligt. Försöker andas men tycker inte att det hjälper så mycket...
"oj" säger då bm "det var inte alls utluften utan gasen som du drog ut".
Inte konstigt att det inte hjälpte så mycket. De fixar till slangen och någon värk senare lossnar den andra slangen.
"NU var det utluften så nu är det ingen fara" skrattar bm. Mycket härligt! =)
Kl. 21.35 är värkarna så starka och går i varandra hela tiden att lustgasen inte hjälper. Vill bara att detta ska vara över så jag frågar om jag får krysta och det fick jag om jag kände för det. Och det gjorde jag verkligen! Krystade för kung o fosterland och kl 21.45 så föddes den underbaraste dotter man någonsin kunnat önska sej! En liten Moa på 51cm och 4340gram!
När alla sa att det skulle gå snabbt så trodde jag att det skulle göra det.. Fast så här snabbt?!?!?! 1 timme och 45 minuter från att värkarna började bli ordentliga, 15 minuter efter vattenavgång (tur jag inte väntade hemma tills vattnet hade gått...) och 35 minuter från det att vi anlänt till förlossningen! Säger som bm sa till mej... När vi ska ha nästa barn kommer så får vi nog åka in lite tidigare.. ;)
Nu har 15 dagar (okej, kl är över tolv nu så egentligen 16 dagar) gått och vår lilla Moa växer och växer. Idag så vägde hon 4560gram hos bvc. Max har även börjat intressera sej av Moa och kan ibland tänka sej att pussa och krama henne. Han kommer ofta och lägger om henne sin filt när jag sitter och ammar henne, detta helt utan att man har bett honom! Han är verkligen en jättego storebror! Sitter bredvid henne när hon är i babysittern och säger "hej" till henne och skrattar hjärligt åt när hon räcker ut tungan!
Rickard och jag är verkligen stolta föräldrar till två helt underbara barn!
Moa 5 dagar:
Kl. 05.00 den 15 september 2008 gick vattnet. Inga förvärkar, inga förkänningar eller något alls. Utan vattnet gick och därefter började det komma värkar. Värkarna kom tätare och tätare och vid kl 06.30 mäter vi att det är en och en halv minut mellan värkarna. Vi åker in till förlossningen och blir inskriva kl. 07.50. Är då öppen 7cm. Får ett förlossningsrum och en kvart senare är jag öppen 9cm. Börjar andas lustgas. Tiden flyter på väldigt bra och lika så gör hela förlossningen och kl 11.26 föds den underbaraste "lilla" son ett par föräldrar kan önska sej! En Max på 54cm och 5380gram! (Svar: nej! Jag gick inte sönder så farligt mycket! 5 yttre och flertal inre stygn. Inte så farligt för att fött fram ett så stort barn. Och detta skrämde mej INTE till att inte vilja ha fler barn! Snarare tvärt om, detta verkar ju vara något som jag är ganska bra på och resultatet blev ju så underbart så det är klart vi måste ha fler barn eftersom kombinationen Emma+Rickard=underbart barn! =) )
Och så gör vi ett hopp fram till "nutid":
Vaknar upp ca 09.00 den 26 juli (en måndag, även 15 september 2008 var en måndag...) och känner att jag börjar få lite sammandragningar som gör lite mer ont än vad de gjort tidigare.. Verkar även som om dom kommer ganska "ofta" så vi anar att något kan vara på g. Men eftersom jag inte hade några förvärkar med Max så visste jag inte säkert vad detta var.. Kunde ju likagärna vara falsklarm så jag försökte att inte oroa mej för mycket utan bara genomleva dagen. Tror jag hade mellan 5-6 värkar i timmen och en av dom gjorde ont, ca 2 märktes knappt och resten var nåt mellanting.. Eftersom jag gått över tiden 3 dagar så var jag ganska trött på att vara gravid (med Max gick jag 11 dagar över tiden) så jag bestämde mej för att vila lite på förmiddagen. Vid lunchtid så bestämde jag att jag ville ha kebab! Och kebab blev det! Och eftersom jag förlorade i sten, sax, påse så blev det jag som fick sätta mej i bilen och köra till Lyckeby för att hämta den! Inga probelm.. (Rickard frågade flertalet gånger så det var ok för mej att köra och det kände jag att det var. Skulle faktist bli skönt att komma ut en runda själv en stund så jag körde gärna!)
Ett par värkar på vägen in och någon när jag stog o väntade o några i bilen hem.. som sagt, ca 5-6 i timmen.. tror jag... kollade inte så noga för jag tyckte inte att det var så jobbigt. Tänkte tanken att jag skulle klocka värkarna men var rädd för att bli besviken på resultatet och eftersom jag inte tyckte att det var så farligt så tänkte jag att det är bättre att vänta tills det känns värre, eller kanske ännu bättre, på att vattnet skulle gå! Jag var helt säker på att vattnet skulle gå hemma eftersom det gjorde det med Max, så det var väl lite det jag gick hemma och väntade på.. Tänkte även att jag skulle ta mej en dusch och kolla om det bara var förvärkar (har hört att de ska försvinna när man duschar och om de inte gör det så är det "äkta" värkar) men var även rädd där för att bli besviken om de faktist försvann.
Vid 16.00 så kom det lite blött i trosorna. Hmm.. kunde det vara början till att vattnet gick? Eller slemproppen? Slemproppen missade jag när den gick med Max så det var också något som jag inte riktigt visste hur den såg ut.. Men men.. Inget hände på nån timme så jag blev rastlös och tyckte att vi måste ut och hitta på något! Så jag tog Rickard och Max med mej ut och så cyklade vi hem till min mamma som bor några kvarter bort. Där hade vi väldigt trevligt och Max fick leka av sej lite med sin lilla moster (som är två år äldre än honom) och jag fick något annat att tänka på.
Kl 18.00 gick jag på toaletten och fick lite slem på toapappret. Inser att detta måste vara en del av slemproppen. Tyckte inte att det kunde vara hela slemmisen för jag tyckte inte att det var så farligt mycket..
När klockan börjar närma sej 19.30 känner jag att värkarna börjar bli lite jobbiga.. Gör inte farligt ont men är lite jobbigt att ha hemma hos mamma och känner att jag vill hem och ta itu med dom där istället. Så vi cyklar hem. Fick en värk på cyklen hem. Inte särskillt trevligt.
Väl hemma börjar jag klocka värkarna. Mellan de första två var det lite drygt 7 minuter, mellan nästa 5 minuter och sedan är det knappt 4 minuter mellan resterande värkar. Inser då att jag ska nog ringa till förlossningen och se vad dom tycker. Jag var ganska säker på att dom skulle säga att det inte var någon fara och att jag skulle vänta lite innan jag åkte in, så jag blev väldigt förvånad när dom svarade att eftersom jag var omföderska och födda första barnet snabbt och faktist hade mindre än 4 minuter mellan värkarna så tyckte de att jag skulle fundera på att åka in snart.. Men men.. Jag skulle ju hinna duscha med! Jaja. Berättar detta för Rickard (som jag för bara några minuter sedan bad börja laga mat). Rickard stackarn blev smått panikslagen och fick snabbt avsluta matlagningen, värma en burk mat till Max som han sedan slevade i honom på rekordtid och satte sedan honom framför tv:n och favoritfilmen Lejon Kungen medans han sprang mellan att packa färdigt väskorna och klocka mina värkar. Då dyker min morfar upp som bara ville komma inom med en yoghurt till Max. En minut senare kommer min syster som ska passa Max medans vi e på förlossning och BB. Fick senare höra att iaf morfar tyckte att jag var väldigt pigg o glad trots mina värkar. Och det kan jag erkänna att jag kände mej också!
Kl. 20.45 sätter vi oss i bilen för att åka in till förlossningen och innan vi åker så skojar jag med morfar o säger att jag har 3 timmar och 15 minuter på mej att hinna med att föda på detta dygnet (Rickard hade gissat att barnet skulle födas denna dagen). Detta var dock inget jag trodde skulle ske, men tji fick jag!
21.10 skrivs vi in på förlossningen. Tas emot av en underbar bm vid namn Linda Runesson. Är då öppen 6 cm och med buktande hinnblåsa. Hon förklarar att vattnet kan gå när som helst och att då kommer det gå väldigt snabbt. Vi bestämmer att vi går in till en förlossningssal och sätter CTG-kurvan där istället för värkarna är så starka. Kl. 21.28 får jag lustgas. På nästa värk, kl 21.30, går vattnet. Jag får hoppa upp på sängen och då lossnar en av slangarna till lustgasen. "Oj" säger jag och får då reda på att det är ingen fara för det är bara utluften så jag kan andas på som vanligt. Försöker andas men tycker inte att det hjälper så mycket...
"oj" säger då bm "det var inte alls utluften utan gasen som du drog ut".
Inte konstigt att det inte hjälpte så mycket. De fixar till slangen och någon värk senare lossnar den andra slangen.
"NU var det utluften så nu är det ingen fara" skrattar bm. Mycket härligt! =)
Kl. 21.35 är värkarna så starka och går i varandra hela tiden att lustgasen inte hjälper. Vill bara att detta ska vara över så jag frågar om jag får krysta och det fick jag om jag kände för det. Och det gjorde jag verkligen! Krystade för kung o fosterland och kl 21.45 så föddes den underbaraste dotter man någonsin kunnat önska sej! En liten Moa på 51cm och 4340gram!
När alla sa att det skulle gå snabbt så trodde jag att det skulle göra det.. Fast så här snabbt?!?!?! 1 timme och 45 minuter från att värkarna började bli ordentliga, 15 minuter efter vattenavgång (tur jag inte väntade hemma tills vattnet hade gått...) och 35 minuter från det att vi anlänt till förlossningen! Säger som bm sa till mej... När vi ska ha nästa barn kommer så får vi nog åka in lite tidigare.. ;)
Nu har 15 dagar (okej, kl är över tolv nu så egentligen 16 dagar) gått och vår lilla Moa växer och växer. Idag så vägde hon 4560gram hos bvc. Max har även börjat intressera sej av Moa och kan ibland tänka sej att pussa och krama henne. Han kommer ofta och lägger om henne sin filt när jag sitter och ammar henne, detta helt utan att man har bett honom! Han är verkligen en jättego storebror! Sitter bredvid henne när hon är i babysittern och säger "hej" till henne och skrattar hjärligt åt när hon räcker ut tungan!
Rickard och jag är verkligen stolta föräldrar till två helt underbara barn!
Moa 5 dagar:
