När pojkarna är borta....
Nybadade
Jag behövde duscha och då är barnen inte sena med att haka på. Visst är det lite trångt med tre pers i ett litet badkar men finns det hjärterum så finns det stjärterum! Och mysigt är det! 
Lilltjejen börjar bli stor
Flera tydliga tecken på att vår lilla flicka är på väg att bli stor har visat sej den senaste veckan. Hon har bett om att få kissa på toaletten (inte pottan) och även gjorde det (!), hon vägrar sitta i sin matstol (en antilop från ikea) och vi har testat oss fram med Max "tripp-trapp"-stol men kommit fram till att det bästa är när hon sitter på en vanlig stol (och det är det hon vill också). Så nu sitter vi hela familjen på vanligs stolar kring köksbordet! Att Max och Moa leker tillsammans (och inte bara leker på samma ställe utan verkligen MED varandra) mer än innan är även det ett tecken på hur stora dom är. Jag har frågat barnen och Max säger att han är jätteglad över att ha en lillasyster och Moa kramar Max när jag frågar om hon gillat att ha en storebror! Äkta syskonkärlek!
Blivande frisör
Moa leker frisör. Hon älskar att leka med sina hårtofsar och hårspännen. Jag fick hjälpa henne sätta upp alla spännen i håret medans hon satte på tofsarna... på sina stortår!(?)
Påbörjat
I går så fick vi ett rum till i huset men trotts det mindre plats.. Eller tja ett nytt rum fick vi ju inte för det har ju funnits där hela tiden fast det har varit belamrat med lådor och saker. Rummet jag pratar om är ju så klart Moas. Det har varit vårt "förråd" sedan vi flyttade in men vi har hela tiden försökt att tömma det på saker och igår så tömde vi det på det sista. Men vi hann tyvärr inte gå igenom alla lådorna som fanns där inne så vi har några som står i vardagsrummet och är ivägen. Men förhoppningsvis leder ju detta till att vi går igenom dom ganska så snart.
Moas rum är inte på långa vägar färdigt. Där vill/måste vi byta tapeter och lister och golv. Det enda som är där inne nu är garderoben som var i Max rum innan, en liten bokhylla och en del av hennes leksaker. Men även om det inte är färdigt så är det skönt att kunna kalla det för "Moas rum" på riktigt och att ha någon stans att lägga hennes grejer. Och att slippa ha dörren stängd in dit för att det finns farliga saker som barnen kan komma åt. Nu är dörren öppen där och det är kul att se att barnen går dit för att leka.
Steg 1 i Moas rum är alltså färdigt. Nu väntar bara resterande steg, ska bli spännande!
Vilken underbar kväll!
Jag har inte haft några lektioner i skolan idag utan varit hemma men haft otroligt mycket skolarbete att göra hemma. Jag har fortfarande inte riktigt lärt mej hur mycker man hinner på en dag så som vanligt trodde jag att jag skulle hinna med mer än vad jag gjorde. Detta gjorde mej stressad och lätt irriterad när barnen eller Rickard kom och störde mej. Vilket de gjorde ganska ofta, fast det är faktist väldigt mycket mitt eget fel också för jag valde att sitta i vardagsrummet vid pysselbordet (med andra ord mitt där de befinner sej större delen av dagen). Kanske ska förklara varför jag valde att sitta där.. Jo för det skolarbete jag skulle göra idag krävde en dator (min laptop) och en massa plats för böcker och papper för att läsa och räkna. Och då passar pysselbordet bäst. I datarummet har vi för stökigt så jag får inte riktigt plats med alla mina papper och grejer och i sovrummet som jag ibland har stängt in mej på blir det efter en stund för kallt att sitta och där finns inget bord att sitta vid utan jag får sitta i sängen och det är inte särskillt bekvämt att göra det en hel dag... Men jag måste ändå erkänna att det är skönt att sitta så man har lite koll på vad de andra gör och kan prata lite med. För- och nackdelar även här. Hur man än vänder på det... för- och nackdelar...
Men när Rickard åkte för kvällen för att träna fotboll bestämde sej den irriterade mamman sig (jag) för att släppa allt vad skola hette och inte ägna en tanke åt det utan nu bara tänka på barnen! Och vilken kväll det blev! Först småplockade vi lite i badrummet men sedan förstod jag att barnen började bli trötta. Max sa att han var hungrig och jag tänkte att jag skulle koka lite havregrynsgröt till dom men "hans mage skrek efter yoggi", som han själv uttryckte sej, och då ville Moa med det. Okej det fick bli yoggi till kvällsmat. Barnen åt jätteduktigt själva utan minsta protest och var jätteglada och duktiga hela måltiden. Efter det gick vi och tvättade av oss då jag plötsligt fick låten om följa John på hjärnan. Ni vet den där "Ni måste gå där jag går, där jag går, där jag går, ni måste stå där jag står, ni måste följa John. Ti dam, ti di, och ni följer efter mej, så kom, var med, och ingen får säga nej, det blir tilletidi och tilletidam ti dej." Ungefär.. Vet inte var låten kommer ifrån men vet att vi hade den på skiva som barn och helt plötsligt dök den upp. Jag förseslog för barnen att vi skulle leka "Följa John" och trots att de inte visste vad det var för lek (för de har aldrig lekt den innan) så var dom inte sena med att säga ja. Så jag var John först och båda två gick efter mej och hoppade när jag hoppade, viftade med armarna när jag gjorde det och så vidare och så vidare. Båda barnen var jätteduktiga och tyckte det var superkul! Sedan bytte vi så Max fick vara John och sist Moa. Trodde Moa skulle vara för liten för den leken men hon förstod snabbt vad det var Max och jag höll på med så hon hängde med! Hon tyckte faktist det var lika kul som vi, men jag tror hon tyckte det var roligast att få vara John för hon tjöt av skratt när vi gick efter henne och gjorde samma saker som henne, skrek när hon skrek och slänge oss i sängen när hon gjorde det! Underbart!
Så var det dags för att borsta tänderna. Barnen var ju trötta. Och inne på toaletten så lekte vi tigrar och morrade åt varandra. Mycket roligare att borsta tänder och klä på pyjamas när man är en tiger!
Sedan var det dags för mysstund och saga i mamma och pappas säng. Kvällens saga var Aladdin. Max älskar ju alla sagor, Moa kan vara lite mer kräsen, men denna gillade de båda! Den innehöll ju bilder på både hästar, apor, tigrar, papergojor, kameler och flygande mattor!
När sagan var slut så somnade barnen hos mej på varsin arm. Klockan åtta. Perfekt enligt mej! Jag passade på att mysa en extra stund med de båda innan jag bar över dem i sina sängar. Underbar kväll!
Annorlunda godisskål
Min lilla dotter på ett och ett halvt år är verkligen speciell! Hon och hennes storebror blev båda jätte glada när jag frågade om dom ville ha lite lördagsgodis. Dom brukar få varsin liten skål med lite godis i. Men innan jag hann stänga dörren till skafferiet så började Moa att skrika! Hon kastade sej ilsket på golvet och pekade på havregrynen. Hon ville alltså ha havregryn i sin godisskål. Okej tänkte jag och la dit några. Så nu är hon världens lyckligaste tjej igen! Hon är verkligen speciell min lilla dotter.
Maskerad på alla hjärtans dag
Ett lite sent alla hjärtansdag inlägg...
Vår alla hjärtans dag firades inte så flitigt här hemma. Vi åt lite extra god mat och vi hade efterrätt och mys på kvällen. Men det räcker! Vi hade en mysig stund tillsammans och det uppskattas högt!
Max hade maskerad på förskolan så han var utklädd till pirat! Jätteroligt tyckte både jag och han och här har vi lite bilder på den farlige piraten Max:
Tuffing med krok, svärd, lapp för ögat (som han inte ville ha för ögat när jag skulle fota), tatuering på armen och skjorta!
Här ser ni hur farlig han är piraten! Visst blir man rädd?!
Rickard är i Kalmar idag och besöker några vänner, då passar jag och barnen på att åka in till badhuset och badar lite! Så nu har inte jag tid att sitta här för nu ska vi åka och bada!
Vissla
Lilla söta fröken Moa Nilsson 1,5 år gammal kan vissla. Vet inte hur vanligt det är bland 1,5-åringar men min gissning är att det är ganska ovanligt. Helt plötsligt så hör man nån som går omkring och visslar och så ser man att det är hon. Hon gör det även ibland om vi ber henne men som alla föräldrar vet så är det ju sällan roligt att göra något sådant när mamma eller pappa ber om det, eller om någon annan ser på eller om man filmar. Men vi har faktiskt lyckats fånga det på film och några stycken i vår omgivning har "fått äran" att lyssna på henne.
På bilden sitter hon och äter ost som hon lyckades roffa åt sej hemma hos min mormor och morfar. Ingen liten skiva ost utan HELA osten! Tur att det inte var så mycket kvar.. Glad är hon i alla fall!
Jag började inläggen med att skriva "lilla söta fröken", ibland hemma kallar jag Moa för "fröken löken" lite på skoj och det tycker Max är jätteroligt! Så fort som jag säger "lilla fröken" brukar han fylla i med "fröken löken"! Haha!
Vi är som vi är i vår familj! Och jag tycker det är helt underbart!
Älskade barn!
Rätta mej om jag har fel men visst blir allting bara så mycket mer underbart tillsammans med barn? Julafton blir åter igen jättespännande, att baka bröd tillsammans blir ett äventyr istället för ett tråkigt "måste", småsaker som lördagsgodis, pulkabacke och bad blir till stora roliga händelser!
Och ju fler desto bättre! Det ska bli så roligt att barnen ska få en ny kusin i mars (Rickards bror ska ha barn då)! Just nu har de en kusin (Rickards systers son) men det är roligt att det börjat fyllas på med lite kusiner. Extra roligt är ju att de är i ungefär samma ålder alla så de kommer ju ha jätteroligt när de växer upp tillsammans!
Med barn så blir varje dag ett äventyr!
Moa 18-månader
Vikt och längt såg bra ut. Hon vägde 12,2 kg och var 81 cm lång. Vikten var förväntad för hon brukar gilla att kliva upp på vår våg vi har här hemma så där kunde jag ana vad det skulle hamna. Längden däremot är svårare att kolla. Hon vill ju inte direkt vara stilla längre än nödvändigt så det har varit svårt. Min gissning var att hon inte var över 80 cm än men tji fick jag för det var hon visst! Om man tittar på "normal"-kurvorna så följer hon längden för "normal" (gillar inte riktigt att kalla det för normal men ni vet vad jag menar...) och vikten låg hon cirka en "kolumn" över "normal" och det är normalt för Moa. Innan har hon legat cirka två kolumner över men vikten dalar lite på kurvan (hon går inte ner i vikt men hon ökar inte i samma takt som innan) vilket är helt normalt att barn gör nu när de rör på sej så mycket mer än de gjorde när de var små bebisar.
Sprutan gick väl ok den med. Visst skrek hon förfärligt när hon fick den men det räckte att vi kom ut i väntrummet igen så var det som att vända en hand. I ena andetaget grät hon med tårar så jag trodde hon aldrig skulle bli glad igen och i nästa så pekar hon på en leksak, säger "där" och försöker förtvivlat ta sej ner från min famn... Vad ska man säga... Detta barn! =)
Två droppar kiss
Men morgonen fick en rolig start när vi (som vanligt) började med att gå upp på toaletten där Max och jag skulle kissa morgonkissen och vi skulle byta Moas blöja. Moa har börjat ta av sin blöja själv om dagarna om hon inte har några byxor på sig och så gillar hon att gå och sätta sej på pottan. Idag så ville hon så klart sitta på pottan när vi fått av henne blöjan och självklart fick hon det! Då kom det två droppar kiss i pottan! Inte mycket men definitivt märkbart! Åh så glada vi blev allihopa! Sen att resen av kisset en stund senare hamnade på badrumsgovlet är ju bara en lite petitess, inget att bry sej om. Det verkar alltså som om den här lilla fröken vill bli blöjfri tidigt! Inget som vi har något emot, snarare tvärt om!
Vi hade tänkt börja potträna med Moa i sommar, då det är lättare att springa omkring ute i bara trosor och tröja och öva sej. Men tjejen verkar visst ha andra tankar om det där än vi så vi börjar väl lite smått redan nu då! Hon kan ju faktist få sitta på pottan när vi andra ändå är på toaletten och gör våra behov så får vi se vad det leder till!
Kan knappt fatta att min lilla bebis börjar bli en så stor flicka!
Bamse
Nu har Moa blivit väldigt lik hur Max var när han var knappt ett och ett halvt år. Det första hon gjorde när hon klev upp i morse var att gå ut och peka på Tvn och säger "Baba" (=Bamse). Ibland kommer hon till mej eller Rickard med tv-dosan och säger "Baba". Så nu för tiden är det mys på morgonen med kel i soffan och Bamse på tv! Roligt att även hon har börjat gilla Bamse, jag älskar den björnen! Extra roligt är att vi funderar på att åka till Kolmården i sommar där vi i så fall bland annat kommer träffa Bamse i hans värld där uppe.
På dagtid är hon inte så tv-tokig. Det händer alldeles för mycket annat få för att hon ska ha tid för att titta på tv en längre tid (mer än 10 sekunder).
Bilder på busungarna
Var är barnen?
Vid en första anblick av den här bilden ser den kanske inte så speciell ut. Men om man tittar noga ser man fyra små fötter som sticker fram och två små händer som håller i dörrarna! Det roliga i det hela är att när vi ropade efter dom så var de knäpptysta båda två! Sketungar! =) Det är så härligt at de har börjat leka med varandra numera! Här är det väl först och främst Moa som härmar det storebror gör och båda tycker det är jätteroligt! För bara några dagar sedan så stökade de tillsammans fram en massa kuddar och täcken och liknande och gjorde en "tigerjakt" i vårt sovrum! I vanliga fall tillåter vi inte att de tar in leksaker och leker i vårt sovrum, vi har ju faktiskt ett helt hus som är fyllt med leksaker! Men den här gången lät jag dem leka, de lekte en halv dag själva där inne och hade jätteskoj tillsammans! Ända tills Moa blev trött och det var dags för hennes middagslur, då sa hon emot och stackars Max som fortfarande tyckte det var roligt försökte på alla sätt få Moa mer intressead av det han gjorde än av nappen (som hon duktigt nog i princip enbart har när hon sover) men han fick tillslut ge sig. Men återigen så härligt att de börjat leka med varandra och redan nu har glädje av varandra! Precis så som vi har hoppats!
Snyggingarna i deras finjackor.
Jag är så oehört nöjd över att jag hittat så fina jackor till barnen! Max jacka hittade jag först! Så stilig! Han har även mössa och vantar (mössan liknar den Moa har fast den är grön) men vid detta tillfället var han inte så sugen på att prova. Han fick även finskor men de fick vi inte heller på honom, "mamma skor har man inte inne" och han har ju så rätt så..
Även Moas jacka/kappa är jag stolt över! Så himla fin och härlig färg! Gillar att jag hittade en "gammelrosa"mössa som passade fint med den grå färgen på jackan! Självklart fick Moa med nya finskor/lackskor och hon var som vanligt inte sen att prova! Tjejgrej kanske?
Måste ju även påpeka att det Max så stolt visar upp är hans träbit som han målat och spikat i en spik i på förskolan! Han var väldigt stolt över denna träbit!
Åter igen en bild av den stiliga killen! Vem faller inte för en sådan kille? (Ber åter igen om ursäkt för den snea bilen.. upptäckte det för sent...)
Tja, vad ska man säga om lilltjejen.. Är man barnbarn till en skogshuggare så är man...
Max andra tandläkarbesök
Dagen idag började med att Max skulle till tandläkaren för den vanliga kollen för treåringar. Då vi bodde i stan när han var liten så innebar det att hans första besök hos en tandläkare vad redan när han var ett år, här ute "på landet" gör man första besöket vid två års ålder. Fast det första besöket var väl mer en information till oss föräldrar om att borsta hans tänder morgon och kväll, och allt annat nödvändigt..
Idag var det helt annorlunda! Idag fick Max sitta i stolen med den vackra "haklappen". Hon berättade för Max att hon skulle titta på hans tänder och han gapade stort så fort hon sa det! Jätteduktig! Hon la honom ner i stolen och man märkte att han tyckte det var tokigt! Hon räknade tänderna och kände om där fanns några tandtroll (vilket det inte gjorde), informerade oss om hur man bäst borstar barnens tänder, frågade om det fanns någon godisdag (Max svarar lördag) och frågar vad han brukar dricka och hur ofta vi borstar hans tänder. Tandhygienisten (som jag tror hon var, ej tandläkare som jag skrev innan) informerade oss att om man borstar barnens tänder två gånger om dagen och ger dom vatten eller mjölk att dricka när de är törstiga och enbart har lördagsgodis så klarar man sej länge med det! Skönt! Så vi försöker göra redan!
Självklart fick han ett klistermärke för att han varit så duktig! Och den klassiska banankrämen på tänderna.. Både Rickard och jag blev väldigt stolta över hur duktig han var när han gapade och gjorde som hon sa! Duktig son vi har!
Sedan bar det av till Ikea där vi inhandlade ett vardagsrumsbord och två stolar men bara en klädsel.. Var tydligen brist på det nu men de skulle få in fler.. Ska totalt bli sex stolar (med klädsel till alla så klart) och helst två barnstolar (de mindre lite högre ni vet), dock verkar det som om de vi ville ha inte finns längre.. Suck..
Barnstolarna kommer även kallas pysselstolarna då vardagsrumsbordet som annars bara används till kalas och liknande kommer att vara ett pysselbord där man kan pussla, måla, leka med lera och liknande om vardagarna (med förhoppningar om att finna en fin vaxduk att ha på under tiden det pysslas). Åh detta kommer bli så bra och fint! Om jag kommer ihåg kanske jag lägger ut lite bilder när det är färdigt!
Dagen avslutades nu med en föreläsning för mej i den nya kursen. Nu sitter jag på väg hem i bussen. Hungrig... Undra vad det blir för mat?
Mina två små skitungar!
För visst är det okej att kalla sina barn för skitungar? I alla fall när man gör det med glimten i ögat! ;)
Den stora skiten var på 3-års kontroll på BVC med sin pappa i fredags. Jag kunde tyvärr inte vara med då jag hade skola hela dagen. Typiskt. Hade verkligen velat vara med!
Han hade skött sej otroligt bra! Han hade gått före in till rummet och suttit och pratat om både det ena och det andra med sköterskan. Han gick före när han skulle vägas och mätas och gjorde detta frivilligt (något som inte sker hemma..). Han vägde 19,5 kg tungt men då han även var lång, 104,5 cm, så var det normalt. Han har en liten egen kurva som ligger två "streck" över "normal"-kurvan som han har följt sedan han föddes. Men då han ligger där på både längden och vikten så är det helt okej! Stor pojke mamma har! Det märks inte minst när man har myst i soffan och ska bära in honom i sin säng..
Besöket avslutades med att han fick en cykelhjälm! Jättefin svart och röd! Men då vi nyss köpt en hjälm till honom så valde Rickard att ta en storlek större så han kan ha den när han vuxit ur den han har! Smart!
Min lilla skitunge har det börjat poppa tänder i munnen på som aldrig förr! Länge har hon haft tre tänder uppe och tre tänder nere. Den fjärde tanden uppe och nere har länge legat och väntat men inte velat spricka igenom. Härom dagen bestämde sej den fjärde nere för att spricka igenom. Nån dag senare så jag till min förvåning något vitt långt in i Moas underkäke! En kindtand! Hon (eller snarare hennes tänder) beslutade sej för att "hoppa över" en tand och tyckte att det var dags för en kindtand! Nån dag senare upptäckte vi en kindtand på andra sidan med och en uppe..så 10 tänder varav tre kindtänder.. Igår upptäcktes att den sista av de åtta framtänderna äntligen kommit så nu är de sammanlagt 11 st. Ska bli roligt att se vilken tand som beslutar sej för att kika fram här näst då hennes tänder inte verkar följa någon vidare logik.. :)
Jag säger bara det: Underbara barn!
Max 3 år!
Jag kan inte fatta att jag redan skriver detta inlägget... Var ju inte alls längesedan jag skrev inlägget "Max 2år!". Men logisk som jag är så inser jag ju att det måste ha varit ungefär ett år sedan jag gjorde det. Hjälp vad tiden går fort!
I torsdags blev alltså min lilla prins 3 år! Han är stor kille nu och det märks på många sätt! Han är väldigt förståndig att prata med. Han argumenterar och diskuterar, förstår ironi och skoj och säger ibland saker som gör att man undrar hur gammal han egentligen är. Han är snäll och sköter om sin lillasyster (för det mesta). Är hon ledsen (av någon annan anledning än att han gjort henne ledsen..) så är han inte sen med att trösta henne genom att ge henne en kram, ge henne en leksak eller hitta nån god matbit i skafferiet att ge till henne! Dom busar tillsammans nu på ett sätt jag inte trodde de skulle göra förrän de blev äldre. Så härligt att se!
Max har även börjat sova utan blöja. Han har varit blöjfri om dagarna sedan i vintras (alltså ganska länge) men om nätterna så har det varit 50/50. Så kom jag på tanken att för en vecka sedan prata med honom om det, han är ju trots allt så stor så han förstår. Så när vi bytte om till pyjamas och "nattkalsong" (=blöja) så berättade jag för honom varför han hade det och sa att om han inte kissar på natten så behöver han ju inte ha den utan kan sova i kalsonger. Sedan dess har han inte kissat på natten! Så i natt är tredje natten i rad med kalsonger! Härligt! Vi har inte lagt ner så mycket tid på att bry oss om nattkissandet då vi vet att det sker undermedvetet och inte är meningen men jag kände att det var på tiden att försöka med något i alla fall. Och "peppar peppar.." så har det funkat än!
Max 3 årsdag började med en sovmorgon, för honom alltså. Medans han sov så var jag ute och hämtade tidningen (då vi visste att han var med på minst en bild bland födelsedagsbarnen) och satte upp flaggorna. Vi städade lite och när Max sedan vaknade så gick vi in med paketer till honom och sjöng! Han blev jätteglad för han har gått och pratat om sin födelsedag länge. Roligt nu när han kommer upp i åldern då det är spännande att fylla år! Minns själv känslan och så härligt att se att Max känner så nu! Utav oss fick han en skruvdragare (leksaks) och låtsatsmat till sitt kök. Han fick även en cykel av oss men den fick han tidigare i sommar så han kunde använda den lite mer. Lekstugan är även en födelsedagspresent till honom och Moa.
Efter paketöppnandet blev det frukost på sängen! Busigt tyckte både Max och Moa!
Sen var det dags att granera tårtan! Max hade bestämt sig för en båttårta och så blev det! 
Man ser inte riktigt på bilden hur stor tårtan är men jag kan ju informera om att den är 4 (!!) lager hög!
Tyvärr så var jag tvungen att åka upp till skolan en sväng men när jag kom hem sedan så blev det stort kalas med många gäster! Max fick bland annat ett biobesök, en eldriven bil (!!), ett tv-spel (enklare från tre år) med spelen Nalle Puh, Lejon Kungen, Byggare Bob och Musses klubbhus, han fick ett målarstaflit (ett sådant från IKEA med svart tavla, papper och whiteboard), en motorsåg med hjälm, böcker, lite kläder, en kassa-apparat, verktygsbälte och verktyg... tror jag fått med allt... Jag är så förvånad över att han fick så mycket saker och framför allt att nästan alla sakerna är "stora" och "rejäla"! Inte en massa småplutt hit och dit utan släktingar har lagt ihop med varandra för att köpa något större och rejälare och trots det fick han så här mycket! Max blev verkligen jätteglad för allt han fick och lekte med det hela dagen och halva natten! Och så dagen efter och ja.. ni vet! Han leker med de nya sakerna hela tiden!
Efter ett långt och fartfyllt kalas (precis som barnkalas ska vara) så somnade han framåt midnatt när vi läste en av böckerna han fick. Och jag kan lova att han sov med ett leende på läpparna den natten!
Här kommer lite bilder på Max från den 15 september:
Max 15 september 2008 - nyfödd!
Max 15 september 2009 - 1 år!
Max 15 september 2010 - 2 år!
Max 15 september 2011 - 3 år!
Moa 1 år!
Kl. 12 anlände de 35 st (!) gästerna och kak-kalaset var i full gång! Moa fick jättemycket fina presenter! Av oss fick hon en Skrållandocka, en barbapapa-puff och de tre sista barbapapagosedjuren hon inte hade! Av övriga gäster fick hon bland annat ett bord med troll på (likadant som hennes stol som hon fick av oss i julklapp, vi har dock inte hunnit beställa bordet än men snart så kommer det!), en liten dockvagn, bäddset till dockvagnen, en "Nalle Puh-bil", några böcker, lite kläder, pengar och lite övriga leksaker. Hon blev jätteglad för allt! Max tyckte också att hennes leksaker var roliga och dom leker tillsammans med dom hela dagarna!
Så var det dags för kakorna! Vi hade turen att det var fint väder hela dagen så vi kunde sitta ute (trots att meterologerna lovat regn). Det bjöds på kanelbullar, gräddbullar, drömmar, drömrulltårta och cupcakes. Allt hemmabakat. För att göra det lite roligare så utformade vi cupcakesen till fyra olika sorter. Dock smakade dom likadant men tror det såg lite roligare ut!
De olika cupcaken
Sedan blev det dags för tårtan. Först fick Moa sin egen tårta som hon fick äta själv med händerna. Men hon föredrog att börja med sked. Till och med med två skedar. Men senare övergick hon till händerna. Hon åt och sa "Mmmmm!" så den var uppenbarligen god! =)
Mmmmm! Gott med tårta
Efter att ha ätit tårta alldeles själv så blev det klänningbyte, precis som fina damer gör på alla stora tillställningar! =) Denna gången fick prinsessan ha min gamla klänning som jag hade när jag var liten!
Sedan tog vi fram tårtan som vi andra skulle äta. Dock var alla så mätta efter alla kakor så det tog ett tag innan nästan all tårta var uppäten.
Mimmi Pigg blev motivet på den stora tårtan!
När gästerna gått hem så var Moa väldigt trött. Hon busade med leksakerna ett tag innan hon slocknade på min arm för en liten eftermiddagstur. Båda barnen somnade med ett leende på läpparna på kvällen efter en mycket trevlig dag! Tack alla för att ni förgyllde vår prinsessas första födelsedag!
23 juli
Ett myket trevligt kalas och vi tackar alla inblandade för den trevliga eftermiddagen/kvällen!
23 juli förra året innebar även beräknad födelsedag för Moa. Men som tur väl var så beslutade hon sej för att stanna inne i magen i ytterligare tre dagar så att hon och kusinen fick varsin dag!
23 juli innebär ju även att det är min och Moas namnsdag! Emma idag och det heter ju Moa i andranamn. Så grattis till lilltjejen och grattis på mej själv!=)
De underbaraste!
Ibland så säger jag det så ofta så det blir tjatigt. Ibland så säger jag det alldeles för sällan. Fast jag tycker inte att man kan säga det tillräckligt ofta. Jag älskar mina underbara barn. Min kärlek till dom är så stor och villkorslös att det inte går att beskriva med ord! Finns inget jag inte skulle göra för dom!
Varje dag gör dom mej stolt. Varje dag får dom mej att le. Inte en dag är den andra lik och varje dag sker små under. Jag blir så otroligt stolt för varje litet framsteg dom gör, stort eller litet. Första steget, första ordet, första gången dom säger "Jag älskar dej" eller första gången dom vänder sej från mage till rygg. Dessa små framsteg förgyller även den gråaste dagen! Det behövs helt enkelt inte så mycket för att man ska bli så där mysigt stolt och glad, men oj vad stolt och glad man blir!
Max: För en vecka sedan så ville Max inte sova. Då kom han på den smarta idén att han ville sova i sin säng i sitt rum. Så Rickard och jag orkade inte tjabba den kvällen utan bar snällt ut hans säng från vårt sovrum och in i hans rum. När han insåg att han skulle behöva gå och lägga sej trots allt så blev han ledsen. Så vi tog honom och mös ner oss i vår säng där vi sedan somnade. Kvällen efter hade vi besök och det var stoj och stök. Max säger plötsligt att han går in på sitt rum och läser böcker (denna bokmal!). En stund senare så uppmärksammar min syster mej på att Max har varit inne på sitt rum ganska länge. Vi går in och tittar och där ligger han och sover i sin säng med en bok i handen! Lilla hjärtat! Vi låter honom sova där den natten och när han vaknar så är han väldigt stolt! Han har fått sova själv i sin säng i sitt rum! Spännande! Sedan den kvällen har vi frågat honom var han vill sova och nästan varje natt så har han sagt att han vill sova i sitt rum. Lilla killen börjar bli stor! Men ungefär varannan natt så vaknar vi av att en liten kille kliver ur sin säng och går in och kryper ner hos oss. Och ingen blir gladare för det än jag! Jag älskar att ha barnen sovande hos mej! Så mysigt!
Förövrigt så kan jag berätta om att vi alltid har legat hos barnen när dom ska somna. Max brukar vi läsa saga med eller ligga och mysa i soffa eller bara mysa i sängen med. Moa brukar somna hos oss antingen i sängen eller i soffan. Henne brukar jag sjuga "Trollmors visa" för så brukar hon komma till ro och somna. Båda barnen har dessutom alltid (förutom Max den senaste veckan) sovit inne hos oss i vårt sovrum (antingen i sina sängar eller hos oss). Vi tycker att det är jättehärligt att ha barnen hos oss även när vi sover och tycker att nattningsrutinerna är väldigt mysiga. Vi trivs väligt bra med detta. Jag är väldigt glad över att Max har fått bestämma själv när han är redo för att sova själv i sitt rum. Han är själv väldigt stolt över detta och han vet när han vaknar på natten att han är mer än välkommen in till oss. Att ha barnen hos oss nattetid och att ligga hos dom tills dom somnar tycker vi som sagt är otroligt mysigt. Det kommer ju en dag då dom inte vill sova hos oss eller vill att vi ska natta dom. Och när den dagen kommer vill jag kunna känna att jag har njutit fullt ut. Och oj vad vi njuter! =)
Moa: Trollungen tog sitt första steg för ungefär en månad sedan och går numera en hel del. Fast bara om hon har tid. Är det något som hon ska skynda sej till så föredrar hon sin "sittkryp"-stil. Den går nämligen snabbt som blixten! Det är så roligt att se henne när hon reser sej upp för att gå. Då får hon ett jättestort leende på läppara för hon vet att för varje steg hon tar så gör hon oss alla stolt. Ibland blir hon lite väl glad och skrattar så hon välter! Men hon är väldigt duktig på att gå och häromdagen så tog Max hennes hand och så gick dom en liten runda i huset. Så söta!
Max tycker det är roligt att Moa har börjat gå och för några dagar sedan så utbrast han "Moa kan gå!". Hela familjen tyckte detta var jätteroligt!
En annan favorit hos båda barnen är när vi sätter Moa på Max axlar så hon får rida på honom (självklart så håller vi i henne). Då skrattar de båda hjärtligt!
På tisdag blir trollet ett år. Ett helt år! Tiden går otroligt snabbt! För ett år sedan så satt man här med en stor mage och måga frågor om det lilla livet. Idag så studsar det omkring en livlig liten tjej som gör vardagen livad och härlig!
Jag sitter väldigt ofta och funderar på graviditeterna och förlossningarna. Särskillt förlossningarna. Jag försöker tänka på dom i detalj för jag vill inte glömma någonting! Så smärtsamma och underbara timmar! Att ha så ont med framför allt att vara så stark, så otroligt stark! Rickards glädjetårar och känslan över att ha blivit mamma. Den är helt obeskrivlig! Så härlig och så stark!
Om någon frågar så är jag inte sen med att berätta om mina förlossningar. Har haft två underbara förlossningar där allt har funkat fint från början till slut! Helt underbara minnen som jag aldrig vill glömma ens det minsta lilla av! (Smärtan glömmer man ganska snabbt som ni kanske märker...) Det mäktigaste jag har varit med om!
Mina underbara barn! Jag älskar er så gränslöst mycket!
