Nu bor vi i hus!

En sådan underbar känsla! Vi blir alla så glada när vi kommer hem hit! Trots att det är stökigt som attan sedan flytten så har barnen ändå mer plats att leka på här än vad som fanns i lägenheten när den var städad och i ordning! Så skönt!

Huset har fått bra betyg från barnen också. Började med att vi åkte hit kvällen innan vi skulle börja flytta för att visa barnen och låta Max välja vilket rum han skulle ha. När vi skulle åka hem så totalvägrar Max. Han vill stanna i huset. Och då har vi inte ens flyttat några saker. Det måste ju bara vara ett bra betyg?! Då värmde det i mammahjärtat! Vi har äntligen flyttat till hus och barnen uppskattar det jättemycket! Det känns bara så rätt då. Inte för att jag någonsin tvekat på att det skulle vara fel att flytta till varken hus eller just detta huset, men det känns så härligt att få det bekräftat flera gånger om dagen!

Som sagt så är det fortfarande flyttkaos här. Köket är i någolunda ordning, sakerna är i skåpen fast inte allt i rätt skåp. Badrummet är organiserat fast inte ordentligt urstädat. Max rum är ordentligt urstädat med sakerna ska rengöras ordentligt innan de åker in där. Men jag är ändå imponerad av oss hur mycket vi hunnit på dessa få dagarna. Med tanke på att jag är hemma själv om dagarna med båda barnen och att rickard håller på med sitt examensarbete både dag som natt hela veckan.

Men idag så flyr vi fältet lite. Beger oss upp till Göteborg för att imorgon springa Göteborgsvarvet. En uppgift som ingen av oss är direkt förberedda på, varken psykiskt eller fysiskt. Hoppas kunna hitta den psykiska förberedelsen och envisheten att ta sej runt i bilen på vägen upp. Det är första gången jag springer så långt (21 km) och första gången Rickard springer ett lopp överhuvudtaget. Så vi har ett enkelt mål. Att överleva! =) Gärna att springa (eller jogga, i alla fall inte gå) runt hela och hoppas att tiden inte blir allt för lång...
Har hört något om att jordens undergång är imorgon? Om det nu är så, kan den ske innan kl 15 då? Så slipper jag springa... Känns så dumt att ha sprungit detta och vara stolt och sedan inte hinna berätta för någon för att världen går under. Då kan den lika gärna gå under innan starten.. ;)
(Skämt å sido, jag älskar att springa lopp! Ska se om jag inte kan övertala Rickard att vi ska anmäla oss redan i helgen till nästa års lopp..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0