Blivande frisör

Moa leker frisör. Hon älskar att leka med sina hårtofsar och hårspännen. Jag fick hjälpa henne sätta upp alla spännen i håret medans hon satte på tofsarna... på sina stortår!(?)


Badkar

Ända sedan vi flyttade in i huset för cirka tio månader sedan har vi med jämna mellanrum letat efter ett badkar. Vi har bara ett badrum och det innehöll en duschkabin. Själv älskar jag att duscha och kabinen var stor och smidig. Självklart älskar jag att bada också men när jag duscha av mej så vill jag helst göra det i en dusch och inte i ett badkar.

Men ibland får man tänka på andra framför sej själv (eller tja, ganska ofta faktiskt när man har barn). Barnen älskar att bada och jag vill inte missunna dom möjligheten till ett roligt bad tillsammans. Så vi hittade ett begagnat badkar och bytte ut duschkabinen mot detta badkar. Det blev en succé! Moa, som älskar allt vad vatten heter, plaskade och fjantade (och skrek som en stucken gris när hon var tvungen att gå upp). Max, som inte gillar att få vatten i ansiktet och håret, låg och simmade så gott han kunde, den långa killen i det lilla bakaret. Han ville inte heller gå upp.

Så äntligen har vi ett badkar! Alla nöjda och glada! En dusch, ett nytt badrum och eventuellt ett större badkar får bli i framtiden. När/om vi bygger ut... I framtiden. (man måste ha visioner och drömmar att sträva efter!)


Vilken lördag...

Vissa dagar känns som om de ser lika dana ut dag in och dag ut.. och vissa dagar gör det absolut inte! Idag var en sådan dag... I princip inget blev som vi hade tänkt...

Som ni kanske märker så har jag inte haft tid att sitta och blogga så mycket nu den sista tiden. Jag har haft tentor att göra och ärenden och saker att fixa hemma att jag är glad att jag har hunnit med det jag ska. Idag så hade jag tenta i extrakursen jag läser (hemtenta) och Rickard hade heldag med fotbollen som innebar träning, möte, internmatch och samkväm (eller fest som vi andra brukar kalla det). Eftersom min tenta var tidsbestämd mellan 9-13 idag och Rickards fotbollsdag började klockan tio så hade vi bestämt att vi skulle göra följande idag: Vi äter frukost och jag hjälper till och fixa iordning barnen så mycket jag hinner med innan min tenta börjar, då fixar Rickard resten och hans föräldrar kommer och hämtar barnen och passar dom medans jag skriver tenta och Rickard åker till fotbollen. När jag har skrivit tentan färdigt så hämtar jag barnen.
Men tji fick vi....

Dagen börjar med att Rickards bror ringer och säger att dom har fött barn i natt! Max och Moa har fått en liten kusin till, en liten Erik! Bara det händer ju inte varje dag! Vi börjar planera om dagen att när min tenta är färdig så hämtar jag även Rickard och vi åker för att hälsa på kusinen och sedan kör jag tillbaka Rickard till fotbollen igen.

Knappt hinner vi bestämma detta förrän vi hör ett brak inne ifrån vårt sovrum....
Vi springer in och jag ser att en av våra blomkrukor har gått sönder.. Skönt tänkte jag att det bara var den och inte nåt av barnen. MEN Moa skriker och är jätteledsen, först tror jag bara att hon blev rädd men då ser Rickard ett stort jack på hennes fot som är cirka 2cm brett och det blöder rejält! Stackars lilla prinsessan vår! Jag får smärre panik som Rickard är för han tror att jag inte tål att se blod men det är snarare för att jag inser hur otroligt ont hon har och är jätterädd för att det är illa. Vill inte, vill inte, vill inte! Det är ju sånt här vi försöker undvika hela tiden och som vi absolut inte vill ska hända! Stackarn! Det som hände var att hon fick tag på snöret till rullgardinen som fortfarande var nerdragen eftersom Max tog sovmorgon och drog i det så det välte ner blomkrukan. Till råga på allt så var blomkrukan fyrkantig och hade alltså raka "vassa" kanter och inte runda "mjuka" som många andra krukor har. En tung kruka var det med....

Rickard ringer till sin mor som är påväg till oss. Hon är bra att ha i många tillfällen och av många anledningar, och att hon har varit sjuksköterska är alltså ytterligare en... De kom direkt och Rickard och hon anar att det kanske behöver sys och tror inte att något är brutet men eftersom vi inte vet säkert och eftersom blomkrukan trots allt föll en bit och till och med gick sönder så finns ju risken att även något i hennes fot krossades.
Eftersom jag hade tenta och Moa trots omständigheterna var på ok humör så valde vi att jag skulle stanna hemma och göra tentan så fort jag kunde (så jag slapp göra omtenta eftersom det var en viss tid man fick göra tentan) så åkte Rickard och hans mor in till akuten och Max fick följa med sin farfar hem och leka.

Det var inte lätt att skriva tenta när man visste att sin lilla dotter var ledsen och på akuten men jag gjorde så gott jag kunde för att bli klar så fort som möjligt.

Rickard ringde när allt var färdigt och det hade visat sej att det inte behövdes sy för det var ett så "fint" sår så de bestämde för att tejpa såret vilket nog skulle ge bättre resultat. Detta gjorde de på jourkliniken och sedan blev de skickade till röntgen för att kolla att inget var brutet i foten. Efter att ha röntgat tre bilder på den skadade foten och en bild på den friska (för att ha något att jämföra med) så visade det sej att allt såg bra ut. Så otroligt skönt och lättande! Moa hade varit ledsen när de skulle tvätta såret och när de skulle röntga för då hade hon varit tvungen att vara still med foten. Att de då hade fått "tjuvhålla" foten och hon så klart hade ont i den gjorde ju inte saken bättre. Men hon hade trots det varit jätteduktig och glad i övrigt.

Eftersom jag var färdig med tentan tidigt så bestämde vi att Rickards far och Max skulle hämta upp mej så åkte vi och mötte upp Rickard, Moa och Rickards mor på Amiralen där vi köpte nåt litet till kusin Erik och så åkte vi gemensamt till BB för att träffa det nya lilla livet!

Väl på BB var allting bra. Gosigt med små bebisar! Nu ser vi även att vår lilla Moa inte är så liten längre... Hon börjar bli stor! Erik var jättesöt men lite tråkig då han sov hela vårt besök ;). Allt var som sagt bra med både Erik och hans mamma och pappa och efter lite gullande och småprat så åkte vi hemåt igen. Barnen verkade glada och nöjda över att ha fått en liten kusin till och Rickard var stolt över att ha blivit farbror. Nu kan han titulera sej både pappa, morbror och farbror.

Vi började köra hemåt för att hämta Rickards fotbollsgrejer, lämnade av honom vid fotbollsplanen och så begav jag och barnen oss till Rickards moster som fyller år idag för lite firande av henne. Där har vi nu spenderar hela eftermiddagen och kvällen med god fika, gott grille och trevligt sällskap.

Kan inte nog säga hur tacksamma vi är som har Rickards föräldrar som alltid ställer upp för oss så fort vi behöver hjälp! Utan dem vet jag ibland inte vad vi hade gjort! De är guld värda!

Så jag vet inte hur era lördagar brukar se ut, men min brukar då i vanliga fall inte innehålla tentaskrivande, skadat barn som behöver till sjukhus och BB-besök av ny kusin till barnen...

10 år!

Idag så är det 10 år sedan Rickard och jag kysstes för första gången utanför bussarna vid busshållplatsen på Jändelskolan. 10 år...

Detta firades i helgen med att vi tog tillvara på min 25-års present som jag fick av Rickard. En spahelg i Göteborg på Sankt Jörgen Park Resort, bara han och jag utan barnen. Vi tog tåget upp till Göteborg i lördags morse och gick en runda på Nordstan medan vi väntade på att kunna få checka in på spaet. Vi passade då på att köpa ett par badbyxor till Rickard eftersom han glömde sina hemma (det enda man behöver ha med sig till ett spa... typ...).

Vi åkte sedan till hotellet där vi checkade in och fick vårt rum och vi begav oss mot vår sparitual som vi hade inbokad. Sparitualen var en behandling som man utför själv kan man säga. Man fick en liten korg med blandade krämer och grejer som vi skulle använda under behandlingen. Vi fick även ett litet schema med vilka olika delar av spaet vi skulle till och vad vi skulle göra och tänka på där. Trots att vi inte tog jättemycket tid vid varje "station" så tog det hela cirka 2,5-3 timmar... Det var verkligen jättehärligt och jättemysigt att få slappna av tillsammans.

Vi gick upp på rummet och gjorde oss i ordning för att fira vår dag ordentligt. Detta gjorde vi genom att ta taxi in till Gothia towers och äta middag uppe på Heaven 23, en restaurang som ligger i Gothia tower högst upp på 23:dje våningen med utsikt över hela Göteborg. Vi skålade i bubbel och åt jättegod mat, drack vin, pratade och bara njöt! I timmar....
Efter det åkte vi tillbaka till vårt hotellrum på spaet och åt lite annat gott och bara hade det mysigt. Började titta på en film men båda två somnade innan det hade hunnit gå särskillt länge...

I går (söndags) klev vi upp och åt en riktigt härlig hotellfrukost! Finns det något bättre än hotellfrukost?
Sedan tog vi en snabb runda ner till spaet igen för att prova på de saker de hade där som inte ingick i sparitualen som vi hade kvällen innan. Jättemysigt åter igen även om det inte kändes lika "spaigt" som kvällen innan.

Sedan var det dags att checka ut och åter igen gå en runda på nordstan där jag köpte mej ett par nya löpardojjor (oj vad snabb jag kommer bli nu!) och lite kläder till barnen innan tåget gick hem igen.

Eftersom vi inte kom hem förrän klockan elva på kvällen så var i i morse och hämtade våra barn som har varit hos mina svärföräldrar under helgen. Väldigt skönt att vara iväg själva och umgås på ett sätt man inte gör i vanliga fall. Men oj så härligt att komma hem till barnen igen! Det är så tomt utan dom och man känner hela tiden att något saknas!

Under våra 10 år tillsammans har vi varit med om väldigt mycket tillsammans. Slutat nian (som är en stor grej när man är i den åldern), gått gymnasiet (i två av de tre åren i samma klass), varit på studentbal och tagit studenten tillsammans, jobbat tillsammans, varit utomlands ett flertal gånger alltifrån klassresa i nian till fem veckor i usa till solsemestrar och campingar, förlovat oss, fått två barn och köpt hus... bara för att räkna upp några av sakerna vi gjort.. Eftersom vi var så unga när vi träffades (15 år och skulle bli 16 senare samma år) så har vi hunnit med många saker och gått igenom många av livets faser tillsammans. Och klarat oss igenom alla tillsammans. Vi har alltid haft varandra och vuxit samman starkare och starkare för varje dag som går. Idag är vi mer kära än någonsin och livet känns helt underbart! Tillsammans övervinner vi allt!

Idag är det dagen då det är exakt 10 år sedan vi blev tillsammans. Men idag blir det inget vidare firande. Lite god mat, kladdkaka och extra mycket kärlek "bara". Jag har tenta imorgon som jag måste plugga till och Rickard ska träna fotboll. Men efter en så underbar helg och att äntligen ha barnen hemma igen så känns det verkligen perfekt!

Vi utanför spaet där vi tillbringat helgen.


Påbörjat

I går så fick vi ett rum till i huset men trotts det mindre plats.. Eller tja ett nytt rum fick vi ju inte för det har ju funnits där hela tiden fast det har varit belamrat med lådor och saker. Rummet jag pratar om är ju så klart Moas. Det har varit vårt "förråd" sedan vi flyttade in men vi har hela tiden försökt att tömma det på saker och igår så tömde vi det på det sista. Men vi hann tyvärr inte gå igenom alla lådorna som fanns där inne så vi har några som står i vardagsrummet och är ivägen. Men förhoppningsvis leder ju detta till att vi går igenom dom ganska så snart.

Moas rum är inte på långa vägar färdigt. Där vill/måste vi byta tapeter och lister och golv. Det enda som är där inne nu är garderoben som var i Max rum innan, en liten bokhylla och en del av hennes leksaker. Men även om det inte är färdigt så är det skönt att kunna kalla det för "Moas rum" på riktigt och att ha någon stans att lägga hennes grejer. Och att slippa ha dörren stängd in dit för att det finns farliga saker som barnen kan komma åt. Nu är dörren öppen där och det är kul att se att barnen går dit för att leka.

Steg 1 i Moas rum är alltså färdigt. Nu väntar bara resterande steg, ska bli spännande!


Allt är kanon bra!

Jag höll min viktnedgång i cirka en vecka efter att jag vunnit tävlingen mellan mej och Rickard med sedan började jag gå upp igen. Inte mycket utan bara några hekto men jag tyckte ändå att det var konstigt eftersom jag fortfarande tänkte på vad jag åt och tränade mer. Detta gör dock inget för tävlingens skull så länge jag är under min målvikt när Rickard når sin. Men idag till min stora glädje så visade vågen under 58kg (min målvikt) igen! Skönt!

Jag försöker hålla igång med löpningen vilket känns mycket lättare nu när det är ljust längre ute om dagarna. Och så har jag ju mina obligatoriska 5 km på löpbandet varje torsdagkväll framför Biggest loser Sverige på Tvn. De senaste rundorna jag har varit ute har känts otroligt sköna och jag har varit full av energi! Jag har fortfarande inte kommit upp i den kapacitet jag vet att jag har och kan nå när det gäller löpningen men jag är på väg dit nu i alla fall och det känns bra !

Jag jobbar även med att bli stark i magen. Jag var för svag i den innan och det var enligt min sjukgymnast därför som mitt bäcken var förskjutet och jag har lidit av ont i ryggen. Nu har jag varit hos sjukgymnasten tre gånger och ständigt jobbat med magen sedan dess (en liten övning varje dag) och tycker att jag märker en förbättring av mina magmuskler men framför allt så har jag inte ont i ryggen längre! Så skönt för det känns som det var en evighet sedan sist!

Så nu är allt på topp med mej! Kan ju även tillägga att jag fick vg på statistiktentan (så spänd på att få se poängen sen med eftersom jag fick ett A som borde vara att jag hade minst 90% rätt) och så är jag just nu på väg för att träffa Johanna i Kalmar! Ha en underbar dag alla nu och låt inte det grisats vädret dra ner er! Det är ju trots det dåliga vädret vår ute!


"Våga vara förälder"

Ikväll var jag och Rickard på föreläsning här i Jämjö som Jämjö pastorat ordnat i samverkan med skolan i Jämjö. Föreläsare var Alf B Svensson och föreläsningen hette "Våga vara förälder". Alf B Svensson har skrivit boken med samma namn men även skrivit "Håll kärleken levande" som jag tidigare har skrivit ett inlägg om som ni kan läsa om HÄR.

Det hela började med att jag såg information om att Alf B Svensson skulle föreläsa och eftersom jag kände igen hans namn från "Håll kärleken levande" och fullkomligt älskade den boken så kunde jag inte låta bli att gå på föreläsningen. Att föreläsningen sedan handlade om att "våga vara förälder", hur man ger sina barn självkänsla och hur man sätter gränser kändes ganska lockande. Särskillt nu när vi har en 3,5 åring hemma som har 3-års-trots lite till och från och en 1,5-åring som även hon kommit på att testa sina gränser så kändes det ganska lockande att höra om vad han hade att säga om det. För oenigheterna lär ju inte direkt bli färre i och med att barnen växer och blir äldre..

Och jag säger bara; vilken underbar föreläsare! Så många härliga skratt och så mycket man kände igen! Han är rak på sak, rolig och ärlig! Hade höga förväntningar på honom och han levde upp till dom flera gånger om! Roligt att även Rickard höll med och gillade detta! Jag kan verkligen rekomendera alla föräldrar där ute att om ni får möjligheten att gå och lyssna på honom någon gång så gör det! Ni ångrar er inte! Jag ska göra om det igen om jag får möjlighet!

Vi har ju redan boken "håll kärleken levande" som vi fick på mödravårdcentralen och eftersom jag älskar den så kunde jag så klart inte låta bli utan köpte boken "våga vara förälder" och passade faktist även på att köpa hans bok "hjälp, vi har fått en tonåring!". Jag vet att det är lite tidigt, barnen är ju inte tonåringar på si så där en tio år till men den kan stå och se fin ut i bokhyllan fram till den dagen kommer, det stör mej inte!

Nej nu blir det till att gå och lägga sej och kanske titta lite i min nyinköpta bok!

Beslut

Det finns många beslut man ska ta här i livet, vissa svårare än andra och vissa viktigare än andra. Igår tog jag ett beslut som inte var väldigt viktigt men däremot ganska svårt.. Jag beslutade mej för att jag inte ska läsa den andra extra kursen jag sökt i vår.. Det kanske inte verkar som ett jättesvårt beslut men jag gillar inte att säga nej till saker jag tänkt att jag ska göra. Men mitt resonemang var att den kursen som jag läser i skolan vanligt då är väldigt svår om man frågar andra som läst den. Jag har hört från flera oberoende källor att den ska vara svår och känner då att jag vill satsa på att klara den istället. Den ingår ju i programmet så den är ju så klart viktigare. Skulle jag i framtiden vilja läsa den där extra kursen ändå så kan jag ju göra det då!

Nu läser jag ju 150% och jag känner att jag klarar av det så det är inte därför jag inte kommer läsa den. Men däremot så känner jag att om jag inte läser den så kommer jag har mer tid för min familj, framförallt mina barn, och det är något jag värdesätter högt!

Så från och med den 24 mars så läser jag "bara" 100%.. ska bli skönt! ;)


RSS 2.0