The Rock 'n' Roll Angel

I onsdags var det äntligen dags för vårruset! Jag hade tänkt att gå hela loppet pga att sist när jag joggade fick jag obehagliga sammandragningar hela tiden när jag joggade.. Så jag, Svana och Linda gick in för att gå.. Ställde oss ändå i första startgruppen (orkade inte vänta på att få starta..) och tänkte att vi kan ju jogga med lite i början så det inte ser så misstänksamt ut... Så det gjorde vi! vilken energi och adrenalinkick vi fick! Helt plötsligt hade vi joggat en kilometer! "Vi går varannan kilometer och joggar varannan!" sa vi! Gick alltså snabbt till kilometermärke nummer två då vi började jogga igen! kändes mycket bra! Inga sammandragningar eller något! Joggade ju itne jättesnabbt men det kändes nästan enklare än att gå ändå för när man gick så ville man gå så himla fort för att hänga på dom som joggade.. vid km märke nr tre så började vi gå snabbt igen.. men efter några hundra meter så spelades det musik och alla var så på att vi började jogga igen och joggade hela vägen in i mål! 37:30 var vi inne i mål! vilken prestation av oss! Inte illa av "de tre mammorna"! =) Jogga minst 3,5 km av 5 är inte illa när man inte hade tänkt att jogga en meter först.. Men vilken härlig känsla när man var i mål! Alla var så himla nöjda med sin insats! Och alla mådde bra, vilket nog kan skyllas på adrenalinet.. Visst det var ju inga 23 minuter som jag gjorde loppet på för 5 år sedan, men då var jag ju inte gravid i 7 månaden heller. Jättekul att se allas miner när man joggade förbi dom och dom såg magen! och alla män som stog som publik som såg en när man kom joggandes med magen! =) och igår hade jag ingen träningsvärk ens! Som sagt, jag är supernöjd över både min och mina lagkamraters insats! Mycket imponerande av er ALLA!!! =)