Inte som planerat...

Av någon anledning så har min blogg-app till min iPhone lyckats bli föråldrad och min iPhone behöver tydligen en uppdatering.. Jag är visst lite föråldrad på den fronten och har dålig koll på hur jag gör så därför har det helt enkelt inte blivit någon uppdatering än, vilket har lett till att det inte blivit några blogginlägg skrivna heller... Det är mycket enklare att skriva och uppdatera bloggen via telefonen istället för att behöva starta datorn och skriva.
 
Men som sagt så är jag lite seg på den fronten när det gäller att uppdatera, jag lovar att försöka göra det så snabbt som möjligt så jag kan fortsätta blogga lite oftare men tills dess får ni hålla er till tåls. Jag bloggar via datorn så ofta jag har tid helt enkelt fram tills dess. Det fina vädret ute inbjuder ju inte direkt till att sitta vid datorn och blogga inomhus...

När pojkarna är borta....

...vill Moa göra tjejgrejer! Hon letade reda på ett nagellack i min neccesär och ville bli målad. Så stolt hon är över sina fina lila naglar! =)


Nya handdukar



Visst är dom fina!? Vår älskade lilla familj....

 


Nybadade

Jag behövde duscha och då är barnen inte sena med att haka på. Visst är det lite trångt med tre pers i ett litet badkar men finns det hjärterum så finns det stjärterum! Och mysigt är det!


Pustar ut

Nu kan jag pusta ut!

För snart ett och ett halvt år sedan så köpte jag fyra stycken hängare till badrummet föreställande en pappa, en mamma, en pojke och en flicka. Alltså vår lilla familj. Jag hade tittat på dem i evigheter kändes det som, ända sedan Moa låg i magen och bara jag och Rickard visste om att vi väntade en liten till. Jag ville så gärna ha dessa hängarna men valde att vänta med att köpa dem tills vår lilla kommit ut så vi visste om det var en flicka eller pojke som vi skulle köpa.

När Moa var lite drygt ett halvår så gjorde jag slag i saken och köpte hängarna men eftersom vi då bodde i en lägenhet och visste att vi skulle flytta till hus så hängde vi inte upp dem utan jag la dem i påsen jag fick när jag köpte dem och la dem i en låda som vi hade packad som jag säkert visste skulle med i flytten till huset, så de inte skulle komma bort.... vilket snarare var precis det som de gjorde!

Jag har letat förtvivlat sedan vi flyttade efter dessa hängarna och inte hittat dem! Visste att jag la dem i en låda som skulle med till huset som sagt men vilken det kunde jag inte säga... Nu när vi har gått igenom de flesta lådorna i huset utan att hitta dem så började jag fundera på vad som hänt.. Hade de råkat kastas i flytten? Läggas undan i någon annan låda? Eller vad? Allt detta verkade ologiskt men det var det enda som jag kunde komma på.. Låg flera nätter och dagar och funderade på vart de kunde ha tagit vägen! Jag har nämligen letat och inte hittat någonstans att köpa dem igen. Har hittat liknande hängare med barnen men inte med föräldrarna och jag vill ju ha hela familjen.

Men idag fann Rickard dem! Undertiden som jag och Max var ute och övade på Max cyklande så hade han gått igenom en låda med verktyg och liknande i garaget som inte blivit ordentligt uppackad än sedan flyttan och där hittade han dom! Inte det minsta logiskt att jag har lagt dom där men vad bryr jag mej om det, dom är hittade och jag är så lycklig!

Nu ska jag bara köpa fyra handdukar också med texten "Pappa" "Mamma" "Max" och "Moa" och hänga i badrummet! Lycka!



Som ni ser har jag inte ens packat upp dem ur plasten än! Men visst är de söta?

 

 


Vackert

Börjar fixa till trädgården en del nu. Och den blir så fin! Tyvärr har jag inga bilder på hur det såg ut före men idag tänkte jag bjuda på en bild på hur fint jag planterat den vackra blomman jag fick av min farbror och hans familj när jag fyllde år. Satte den i en kruka med lite andra små fina blommor vi köpte i helgen. Blev jättenöjd och tycker det är fint!

Trivs på vår tomt som är varierad med allt från gräs, blommor och grönsaker till lekstuga och rutchkana! Älskar att vara ute! Underbart med hus!


Tvåbarnsmamma och i god form!

Idag var det dags för ett besök hos företagshälsan för mej. Inte för att något är "fel" på mej eller så utan för att mitt jobb har ett sammarbete med företagshälsan, något som kallas för "LivsMål". Detta innebär att man blir kallad var 5:e år (när man fyller med 5:a eller 0:a på slutet), dock så har jag ju fyllt 26 år nu för det har tagit en tid för dem att kalla alla som fyller så det drog ut lite på tiden men för mej så tyckte jag bara att det var bra eftersom jag åter igen har börjat hitta min form igen och var väldigt nyfiken på hur jag låg och hur jag förändrats under de fem senaste åren.

LivsMål går ut på att man först träffas och får fylla i ett "balanshjul" om hur man upplever sin kost, träning, sociala livet och så vidare. Sedan får man, om man vill, göra ett konditionstest, kolla kolesterol och blodsocker och ställa sej på en våg som mäter kroppsfett och övrig kroppsmassa. Efter cirka ett halvt år så återkommer man och gör samma test och ser om man har förbättrats eller vad som har hänt.

Självklart så ville jag göra alla test och jag var extra intresserad idag av att se hur min kroppssammansättning och min kondition är, så här fem år senare varav undertiden jag har hunnit få två barn...

Jag var beredd på att det inte skulle vara några siffror som liknade de förra direkt men mitt mål var att jag skulle försöka nå de siffrorna till nästa gång (om ett halvår alltså)...

Första testet jag gjorde var vågen som mäter kroppssammansättningen. Den var inställd på att dra av 1kg för kläder men jag är osäker på att jag hade så mycket kläder. Resultatet var att vågen visade oehört få kilo, till och med så att även om jag lägger på det kilot som hon drog av så vägde jag ett kilo mindre än vad jag gör på vågen hemma. Så det är ju inte helt omöjligt att jag gått ner ytterligare lite i vikt.
Och tro min förvåning när det visade síg att värdena på min kroppssammansättning inte skiljde sej alls mycket från för fem år sedan?! Jag hade lite mer fett men det gjorde inget för förra gången låg jag under det rekomenderade värdet och idag låg jag 0,4% (3hg) över lägsta nivån för vad jag ska ligga och hon tyckte inte jag skulle förlora mer fett. Jag hade även mindre vätska i kroppen och mellan 0,2-0,5 kg mindre i muskler bara, jämfört med förra gången. Väldigt bra värden tyckte hon eftersom jag som sagt fött två barn sedan sist. Så till nästa gång ska jag försöka få upp muskelmassan lite mer! Så roligt när man kan se och jämföra resultat!

Mitt blodtryck, kolesterol och blodsocker såg även det bra ut. Fast det var väl väntat.

Och så dags för konditionstestet! Lite nervöst eftersom jag i princip inte har tränat någon kondition alls den senaste månaden (eller tränat överhuvudtaget för den delen). Men jag trampade på bra och det kändes som om så dåligt borde jag ändå inte få. När resultatet kom så tittade hon på det och sa först att min syteupptagningsförmåga enligt hennes tabell för mitt kön och ålder var hög. Det såg väldigt bra ut med andra ord. Och när hon sedan tittade på siffran som mäter konditionen så såg hon att den var mycket hög. Hon till och med sa att det var bland de bästa siffror hon sett och definitivt i topp bland de som jobbar på samma företag som jag! Även om jag hade varit kille så hade denna siffran gett mej en mycket hög kondition som resultat. Hon pratade mycket och väl och denna siffran och det värmde gott! Ett av de bästa hon sett! Det kommer jag leva länge på... Jag är kanske inte så "otränad" som jag tror!?

Vi jämförde även konditionen med för fem år sedan och den hade förbättrats mycket (fast jag hade även då mycket hög kondition så var siffrorna bättre idag). Hon var imponerad och jag var väl mest chockad.. Vad skulle jag sätta som mål nu då? Målet fick bli att behålla/förbättra konditionen ytterligare och att behålla de fina värdena jag har i övrigt (eller förbättra om möjligt). Och att jag ska prioritera träning och familjen! Det tyckte jag lät som bra mål och jag känner mej nu väldigt motiverad för att förbättra och finslipa mina värden och siffror ytterligare! Detta besöket hos företagshälsan kom precis lägligt för att jag skulle hitta ny motivation och få bekräftat att det jag kämpat för under den senare tiden har gett resultat!

Prince Of Darkness... och så jag!

Här kommer nu bildbevisen för att jag och pappa har träffat Ozzy Osbourne, Prince of Darkness! Jag säger inget mer utan låter helt enkelt bilderna tala för sej själva!


image description



image description





Så sent som igår var pappa och tatuerade in autografen som Ozzy här signerar på honom! Behöver jag säga att den blev riktigt snygg och att han är jättenöjd?

Klar!

Klarade tentan i fredags så nu är jag helt klar med första året på utbildningen! Skönt! Nu är det lite drygt 5 veckors jobb som väntar innan lite semester och föräldraledigt! Nu håller vi tummarna för en varm och fin sommar!


1 juni

En dag som det hände mycket var i fredags, den 1 juni. Inte nog med att jag fyllde 25+ (26 för att vara exakt) så var det dags att skriva sista tentan för den här terminen. Om jag klarade den så är jag nu inte bara ett år närmare min examen utan även hela 75hp rikare!

Tentan var svår men jag håller tummar och tår för att jag klarade den. Orkar inte med en omtenta i höst.. Inte nån annan gång heller för den delen. Men han skulle rätta snabbt så redan i slutet på veckan får jag svar på hur det gick.

Och inte nog med det så var det dag nr 100! Alltså 100 dagar sedan jag nådde mitt viktmål och Rickard har alltså inte gått ner sina kilo och jag har inte gått upp några utan till och med gått ner några extra hekto! Jag vann alltså tävlingen och maxpotten! Så snart ska det in till stan och shoppas! Har redan hittat en rosa kavaj och några fina toppar som ligger risigt till! :)

Så sommarlov, födelsedag och vinst i tävlingen! En bra dag med andra ord! :)


Dagen då jag träffade Ozzy

Lördagen den 2 juni 2012. Detta var dagen då jag fick uppleva något som jag aldrig trodde att jag skulle få vara med om! Jag fick träffa Ozzy Osbourne, i egen hög person! Men låt mej börja från början...

För lite drygt en vecka sedan ringde min pappa till mej och frågade vad jag skulle göra nästa lördag. Utan att tänka bläddrade jag fram ett blad i almanackan och sa till honom att det är ju då vi ska titta på "Ozzy & friends" i Malmö och tänkte att det kan han väl inte glömt.. "jaha..." svarar pappa lite finurligt.. "har du tid att komma dit lite tidigare?" Jag svarar honom med att det har jag väl eftersom vi ändå är i Malmötrakten hela dagen.. "Vad bra! För då ska du få träffa Ozzy!" Jag trodde ju såklart att han skojade med mej men förstod efter en liten stund att han inte gjorde det. Han hade vunnit en tävling där han och en till (alltså jag) skulle få träffa Ozzy innan konserten och även få två biljetter (fast biljetter hade vi redan men vi tackade ju inte direkt nej till dessa). Jag och pappa skulle alltså få träffa Ozzy! Och för er som känner oss väl så vet ni att han är vår största idol!

Nervösa och taggade åkte vi till stadion där vi skulle få träffa honom, det var vi och fyra till som skulle få träffa honom. Men reglerna var tydliga! Endast ett föremål per person som han kunde signera och inga kameror fick vi ha med. De hade anordnat med en fotograf så bilder skulle vi få, det behövde vi inte oroa oss för. Och snacka om att vara nervösa! Både pappa och jag var så nervösa så vi visste inte vad vi skulle ta oss till! Vi skulle få träffa Ozzy!

Efter ett tags väntan så var det äntligen dags! Och ytterligare några regler gjordes klart för oss, vi skulle stå på led och gå fram en och en med vår sak som han skulle signera och sedan vända oss mot kameran och få vårt kort taget och sedan gå ut från rummet. Lite löpandebandet.. Och så mycket vakter det var! Här var det säkerhet på hög nivå! När vi stod i korridoren och väntade på Ozzy så gick en kille förbi sim vi tyckte vi kände igen.. Det var trummisen! Coolt!
Och så kom han! Ozzy! Osminkad, glad och trevlig. Jag stod i kön som nummer tre och gick fram och tog han i handen och sa artigt att "it's an honor to meet you!" varpå han svarade "it's a plesure to meet you, m'am" (tror det var m'am han sa, artig var han i alla fall). Han signerade i mitt exemplar av hans bok han gett ut med titeln "Jag är Ozzy", han skrev "ENJOY Ozzy osbourne". Sedan vände vi oss mot kameran, tog en bild och jag tackade honom så hemskt mycket.
Pappa stod efter mej och fick sin fina bild-LP med Ozzy signerad och var även fräck/modig nog att även be om en autograf på underarmen. Han ska tatuera in den nu i veckan! (tilläggas kan ju göra att han inte har någon tatuering sedan tidigare så detta blir i så fall hans första! Men han har tjatat om att han ska göra en så länge jag kan minnas..)

Ute igen kunde vi knappt fatta att det var sant! Även fotografen som var med oss var extas! Vi hade träffat Ozzy! (bildbevis kommer så fort som jag får tag på det)

Vi åt sedan en pizza i bilen som Rickard och de andra fixat medan vi hade haft viktigare saker för oss.

Sen började konserten med Black Label Society som förband. Sedan kom Ozzy in på scenen och hann under konserten köra både Ozzy och Black Sabbath låtar med inte mindre än totalt två basister (varav en var Black Sabbath medlemmen Geezer Buttler) och tre gitarrister (varav en var Slash från Guns n roses! Jag hade hört rykte om att han övergett sin hatt och sina solbrillor, så gissa om jag blev glad när han klev in på scenen MED hatt och solbrillor!). En grym konsert med bra låtar och gott ös!

Undrar ni om jag är nöjd med kvällen? Behöver ni ens fråga? Jag svävade på moln! Tack pappa för att du valde att ta med mej för att träffa vår idol! Jag är evigt tacksam och allmänt överlycklig!


Namnsdag

Idag så har min mormor, min mamma (dubbel), jag, mina tre systrar och min dotter namnsdag. Vi heter alla Yvonne eller Jeanette på något vis. Min mormor heter Yvonne i förnamn, min mamma heter Jeanette i förnamn och Yvonne i tredjenamn, jag och mina systrar heter alla Jeanette i andra- eller tredjenamn och Moa heter Yvonne i tredjenamn. Så i princip alla tjejer i min släkt på mammas sida har namnsdag idag!

Insåg även att jag och Moa delar två namnsdagar i och med detta trotts att vi bara har ett namn gemensamt (Moa heter Emma i andranamn). Och att Rickard och Max även dom delar två namnsdagar eftersom båda heter Rickard och Ivan! Så de enda namnsdagarna våra barn får ha för sej själva är deras tilltalsnamn! Det är inte så att vi firar alla namnsdagar man har direkt (de enda som firas är när barnens tilltalsnamn är, då fikar vi på något gott och barnen får en liten present) utan vi brukar bara uppmärksamma det genom att säga grattis. Men lite komiskt att vi har så många gemensamma är det ju trots allt!


Monster Trucks

Igår var Max och jag på ytterligare ett äventyr tillsammans! Fast denna gången så var vi inte helt ensamma utan tog även med oss två av mina småsystrar. Jag snackar om Monster Truck Stunt show som var i Vedeby i helgen!

Vilken show! Alla vi fyra som var med tyckte att det var jätteroligt! Allt i från de små killarna på sina crossar (7 och 9 år gamla) som hoppade på en ramp över fyra personer som låg på marken och även hoppade genom en eldring till de stora Monster Truck som krossade bilar! Det enda som jag tyckte var lite synd var att det inte var mer körning med Monster Truck. De körde bara de tio sista minuterna och jag hade kunnat titta på dom myyyycket längre... Men barnen var nöjda och Max kör omkring här hemma med sina leksaksbilar (och även dockvagnarna) på två hjul och gör massa tricks som han sett dom göra med bilarna! Han och min yngsta lillasyster tyckte jag skulle försöka välta vår bil och köra på två däck på sidan hem när vi åkte därifrån igår... men där var jag tyvärr tvungna att göra dom besvikna. Mannen (värden) som pratade hade ju faktist sagt att man inte fick prova sådana här tricks hemma. ;)

Förutom Monster Trucks (som var Max favorit, och min med för den delen) så tyckte han om när dom tog fram en traktor och körde med den med på två hjul på sidan. Och den ombyggda HDn som dom satt fyra stora monster truck däck på var ju häftig den med! Och att få stå bredvid de stora Monster Truckarna och se på riktigt hur stora dom är, det var ju också häftigt!




Max och min lillasyster Thea som står och beundrar de stora bilarna med däck som var större än dom!


Här beundrar de HDn med de gigantiska däcken! Tufft tyckte barnen (och vi med)!


Mors dag

Av mina kära små barn så fick jag boken "Odlaren handbok" i morsdagspresent (tror dom fått lite hjälp av sin pappa att köpa den ;) ). Så sen när skolan slutar för denna terminen så är det bara att ta på sej trädgårdsvantarna och ut i jorden och greja bland blommor och bär! Vi har precis gjort oss ett litet trädgårdsland där vi hoppas på att jordgubbar, smultron, krusbär, vinbär, hallon, rabarber och lite sallader, morötter och lökar ska trivas! Kul att få göra detta tillsammans med barnen och det ska bli kul att se dom gå och plocka alla goda bär i sommar! =)

Tack mina älskade små barn (och min älskade Rickard) för den fina presenten! Jag är världens lyckligaste mamma som har er! Ni tre betyder allt för mej!

Mysfredag med Max

Det är inte så ofta som jag (eller Rickard) hittar på något med bara ett av barnen. Vi vill alltid ha med båda barnen för att inte göra någon orättvisa och för att båda nog skulle gilla och uppskatta det vi gör. Så om jag ska ett ärende till stan tillexempel så åker antingen jag helt själv eller så åker vi alla fyra. Men efter den här helgen så kommer jag nog tänka om lite när det gäller sådant...

I fredags så slutade jag skolan tidigt och hade ett ärende in till stan. Jag tänkte att eftersom Moa ändå var hos sin farmor och farfar som skulle komma hem med henne till oss när Rickard slutat jobbet så kunde jag och Max ta bussen in till stan när jag hämtat honom från förskolan.

Max och jag pratade ihop oss på morgonen och vi kom överrens om att jag skulle köpa äpple, päron och päron MER som vi skulle fika på när vi åkte bussen in till stan. Men när vi satt och väntade på bussen så dök min mormor och morfar upp som ändå skulle in till stan så Max ville hellre att vi åkte med dom in, så det gjorde vi. Väl inne i stan så gick vi först och tittade på kläderna och leksakerna inne på Åhléns, sedan gick vi till "pysselaffären" (Simsalabim). Max älskade att titta på alla pysselgrejer och jag lovade då mej själv att när min plånbok blir lite tjockare så ska vi åka in där igen och handla lite grejer som vi kan pyssla med hemma sen!

Nu började både Max och jag bli lite gnälliga och jag förstod att det var dags för fika, för både hans och min skull. Han fick välja och valde då att gå till Lennarths och sitta uppe, ute på deras terass. Vi köpte varsin kaka och drack läsk och kaffe och lyxade till det lite, bara han och jag. Det märks att man har en stor kille när han reser sej upp när vi fikar och ber mej vakta hans kaka för han ska bara gå på toaletten, SJÄLV.. En nervös mamma (jag) som står och tittar efter honom och knackar på dörren och frågar om han är färdig men var nervös helt i onödan. Han klarar sej fint!



En välbehövlig fika i solen!


Vi fortsätter fikan och går sedan vidare för att uträtta vårt ärende (födelsedagspresent till pappas tjej) och går även till lite andra affärer. Jag måste erkänna att jag blev både glad och chockad när vi går igenom HM och Max ber om att få åka rulltrappan upp till barnavdelningen! Självklart så nekar jag inte honom det, så vi åker upp och tittar lite på vad de har för roliga kläder och saker och bestämmer och sedan för att åka ner igen och gå in på Lindex och se vad de har för fina saker.

Väl inne på Lindex så hittar Max ett par kalsonger med bland annat Spider-Man på. Max har börjat gilla Spider-Man och tycker att han är häftig. Han vet dock inte riktigt vad han sysslar med för han har inte sett programmet på tv eller läst om honom, bara sett att de lite äldre pojkarna har Spider-Man på sina ryggsäckar och kepsar och så vidare, så han vill ju vara lika tuff han. Det roligaste tycker jag är när man frågar Max vad Spider-Man sysslar med och eftersom han som sagt inte sett honom på tv så vet han ju inte säkert utan svarar att: "Han gör spindelnät till de små spindlarna som inte har spindelnät i sej!". Tycker jag låter som en mycket snäll och omtänksam spindelman!

Max fick kalsongerna han ville ha och vi valde även två par trosor till Moa. Hennes första! Hon gillar att sitta på pottan och toaletten och lyckas även kissa där ibland! Så Max valde ett par och jag ett par som hon ska ha nu och träna med när sommaren kommer! Jag tycker det ska bli så härligt att slippa den varma blöjan på henne när man är hemma i trädgården. Kommer bli en jobbig sommar att lära henne bli av med blöjan, men samtidigt spännande!

Förutom trosor och kalsonger så fick Max även ett par härliga neongröna shorts och Moa fick en klänning och en kofta. Det är farligt att släppa in mej och Max själva i stan! =)

Efter det så gjorde vi vårt ärende och sedan åkte vi bussen hem. Max var helt slut och höll på att somna på bussen hem men jag lyckades hålla honom vaken. Han var så duktig hela dagen och vi hade jätteroligt! Bara han och jag! Han skötte sej alldeles utmärkt och jag inser verkligen att det här är nog en rolig ålder! Har hört att 4-5års åldeln ska vara något alldeles extra och det tvivlar jag inte alls på! Tror det är viktigt med lite kvalitetstid med bara ett av barnen! Så nästa gång är det jag och Moa som hittar på något! En tjejdag! Undra vad vi ska hitta på då?

Om

Min profilbild

Emma


Jag är en glad, heltidsstuderande tvåbarnsmamma som gillar att blogga om det som är aktuellt för mej just nu. Ofta handlar det om barnen som är det viktigaste i mitt liv, men ibland även om idrott, plugget och övrigt som händer i min vardag.



RSS 2.0